SEE ARTICLES IN ENGLISH ON THE NEW BLOG - BEYOND

Mayakalendern och medvetenheten


Aztekiska solstenen
Av Mats Sederholm

I dessa turbulenta sluttider, som jag kallar de senaste åren för, så har spekulationer om framtiden varit oerhört gäckande. Vi lever mitt upp i en spännande långfilm som jag äntligen efter många år börjar få en viss koll på men vars slut, eller i alla fall fortsättning på,  är rena thrillern. Som de flesta läsare redan förstått så tillhör varken jag eller Linda enbart den intellektuella och vetenskapligt/filosofiska genren av existentiell åskådning. Andligheten finns här på klar sikt men utan religiös inblandning, liksom det finns en allmän öppenhet för sådant som inte alltid är strikt vetenskapligt.

Jag tillbringade många år inom nyandligheten och ha insett att om det finns någonting som bara "måste slå in" så är det en ordentlig kursändring för mänskligheten i samband med året 2012. Om inget speciellt hänt fram till 2013 så kommer hundratusentals människor att ha förlorat sina sista hopp till ett gudomligt och lyckligt öde. En andligt existentiell kris bland nyandligheten kommer att utbryta. Det riskerar att bli som med sekelskiftet, inget särskilt hände. Ja, jag vet inget annat datum som det hyses så mycket tilltro till som 2012.  

Och det är förstås Maykalendern som står i fokus och som är upprinnelsen till året 2012.

De flesta experter tycks dock vara på det klara med att inget plötsligt kommer att hända den 21:a December 2012. Det handlar snarare om en process fram till dess, men också därefter. Det vore orättvist mot Mayakalendern att kräva en plötslig förändring just det datumet och framför allt för att det helt enkelt inte är vad Mayakalendern säger.

Men för att få lite bättre grund för vad 2012 kommer ifrån så behövs det lite grundfakta om Mayakalendern. 


Maykalendern består av tre kalendrar med olika längd. Den längsta heter Long Count.

När vi idag vill ange en tid så gör vi det med år, månad och dag t.ex. 2009-04-27. Mayakalendern använder också enheter som kan jämföras med år och månader, men inte bara tre enheter(år, månad och dag) utan hela fem enheter. Den enhet som är ”störst” innehåller 144,000 dagar och kallas baktun, nästa enhet innehåller 7200 dagar och kallas katun, nästa 360 dagar och kallas tun (ett år!), nästa 20 dagar och kallas uinal samt 1 dag som vi kan kalla för dag.

Ett mayadatum kan se ut som 1.2.3.4.5 och innebär:
144,000 * 1 + 7200 * 2 + 360 * 3 + 20 * 4 + 1 * 5 = 159.565 dagar

Antal dagar i vårt datum 2009-04-27 räknar vi ut på motsvarande sätt som:  
365 * 2009 + 30 * 04 + 27 * 1 = 733.432 dagar

Den högsta siffran som kan anges med ett mayadatum är 13.0.0.0.0 och motsvaras av 1.872.000 dagar (13 * 144000) och kallas för En stor cykel. 1.872.000 är 5125 år. Datumet infaller den 21:a December 2012.  Deras tideräkning påbörjades alltså för knappt 5125 år sedan, närmare bestämt den 11/8 år 3113 f.kr.

Vi använder år eftersom jorden roterat runt solen ett varv och månader för att månen roterat runt jorden ett varv och dagar för att jorden roterat ett varv.
Men en stor cykel, 1.872.000 dagar, vad motsvaras det av?  Jo det är den tid det tar för vintergatan att rotera ett varv runt Orion. Och jag kan tänka mig att det finns tvivlare till tanken att mayaindianerna skulle känt till denna cykel eller vintergatan.

Förra gången som den stora cykeln (på 5125 år) kom till ett slut var 3113 f. kr.

Alltså, 21/12 2012 är slutet på en era, som upprepats tidigare. Världen gick inte under 3113 f.kr. och kommer inte att göra det den här gången heller.

Men innan jag går vidare kanske det är på plats att reda ut vad experter tror och vet.

”Skolade experter”  på Maykalendern s.k. Mayanister, ser inget särskilt med 2012. De menar knappt att Mayafolket skulle ha nämnt året 2012. Den andra gruppen är de som läser ut det symboliska,  andliga och metafysiska i kalendern, förutom den rent tekniska.

Och som vanligt måste man själv ta ställning här.

Varken jag eller Linda tillhör endast den kliniskt ortodoxa och vetenskapliga tron, utan söker istället främst sammanhang och vishet.  Myten kring 2012 bygger på den andliga uttolkningen och det blir den som jag kommer att fortsätta på i krönikan.

Så, var befinner vi oss nu i Maya kalendern? Jo vi befinner oss i den sista 20 års cykeln som startades 1992 och slutar 2012.  

Enligt Dr. Jose Arguelles som ägnat hela sitt liv åt Mayakalendern innebar denna sista 20-års period för mayafolket en slags reningsperiod. Men exakt hur denna rening skulle gå till sägs det dock ingenting om. Alla vet att en rening innebär att allt det gamla måste rensas ut och i en värld där smutsen dominerar, så betyder detta förstås ganska så stora förändringar, ja t.o.m. ordet undergång kan vara på sin plats. Jag har inga problem med att få in detta i vår nuvarande värld och den ”obehagliga” utveckling som tagit fart de senaste 5-10 åren.

Andra mayaexperter såsom John Major Jenkins hänvisar till skiftet av den stora cykeln som en tid av återfödelse vilket är samma sak som ovan och ju mer man läser desto mer uppenbart är det att närmandet till 21/12 2012 bland experterna borde motsvaras av en stegrande medvetenhet bland människor.

En av de mest världskända mayaexperterna är svensken Carl Johan Calleman. Calleman nöjer sig dock inte med att göra egna symboliska/andliga tolkningar av mayakalendern, vilket är både rimligt och nödvändigt som jag ser det, han menar dessutom på att slutdatumet INTE ÄR 21/12 2012 utan den 28:e Oktober 2011.

Han anser att grunderna för startdatumet är felaktiga men också för att en av de mindre kalendrarna som rullar i synk med den stora, ej går ”jämt ut” den 21/12 2012. Han är helt ensam om denna tolkning bland både de ortodoxa och metafysiska mayaexperterna.

Debatten har gått riktigt het, inte minst mellan John Major Jenkins och Calleman själv. Mejldiskussion här

Uppenbarligen har Calleman drivit uppmärksamheten på sitt egna slutdatum lite väl långt. Hans referens till hur en av ”de äldste” av mayaindianerna hållit med honom visade sig inte stämma.

Calleman är en av drivkrafterna bakom ”Global Oneness”, ett projekt som söker ena människor i världen i att skapa en ny medvetenhet i synkronisering med närmandet av en ny tidsålder, som alltså tar sin början i Oktober 2011.


Calleman ser medvetandehöjningen ta form genom cykliska svängningar som pendlar mellan ”dagar” och ”nätter”. De sista 12 åren, från 1999 till 2011 delar han upp i sådana här omväxlande dagar(7 st) och nätter(6 st). Som jag tolkat det så motsvarar det cykler av Yin och Yang. D.v.s. mörka/dolda/skapande perioder följda av ljusa/yttre/aktiva perioder. Varje period varar cirka 11månader (12 år dividerat med 13 perioder = knappt ett år).

I denna sista ”kosmiska vecka” befinner vi oss just nu på den sjätte dagen!

Han har genom åren följt upp dessa cykler och både i efterhand beskrivit hur de har påverkat världen men också hur det kommer att te sig framöver. Det handlar om politik, ekonomi, människors utveckling o.s.v.
Det har varit oerhört intressant att följa hans analyser och profetior allteftersom vi passerat genom de olika ljusa och mörka perioderna. Calleman skriver bra och har en bra bild av mänskligheten och hur världen och människan interagerar.

Detta om Calleman som dominerar den svenska mayaexpertisen och som dessutom är en gigant på den internationella scenen.

Så, vad kan vi tro på?

Finns det en accelererande utveckling i världen som skulle kunna ge Mayakalendern rättvisa och antyda att vi är på väg mot en ny tidsålder 2012? Är mänskligheten på väg att föras in i ett högre medvetandetillstånd föregånget av en reningsperiod?

Ja vad säger ni?

Har människors medvetande höjts rejält de sista åren, är människor mer insiktsfulla kring vad som sker i världen och sin egen relation till omvärlden? Reflekterar människor mer? Tar vi annorlunda och klokare beslut idag grundat på detta höjda medvetande än tidigare?

Jag kan inte bara ställa upp på detta. Mitt svar är tveklöst nej.

Jag märker ingen skillnad bland mina medmänniskor. Samtalsämnen eller inställningar till livet, till andlighet är oförändrade. Om det finns någon riktning så är den negativ, jag skulle hellre prata om en medvetandesänkning.

Däremot finns det en acceleration, ett snabbare tempo, en global omvandling. Någonting sker på det hela taget.

Men det är inte samma sak som en medvetandehöjnng!

Visst finns det en medvetandehöjning, men inte bland människor i allmänhet utan bland de som är intresserade av den globala utvecklingen, bland de som söker sanningarna men … de är fortfarande för få.

Att världen genomgår en stor förvandling stödjer mayakalendern, men knappast de New Age inspirerade anhängarna, med Calleman i spetsen.

Hans profetior genom åren har tett sig alltmer krystade och direkt felaktiga. Han gör som många profeter gör, de talar stort om vad ska hända men lite om det som aldrig slog in.
Några exempel på vad som sas om den ”femte dagen” 2006-11-24 – 2007-11-19 :

“ it will mean a significant downfall of western dominance”

“the Fifth day is exactly such a period, which will create the conditions for such inner unity and wholeness.”
“For most people the Breakthrough Energy of the Fifth day will be the most powerful transformative energy that they experienced as part of the divine plan”

Nej, nej och nej.

Sådant här stämmer enbart för de människor som lever inuti tron och illusionen. Härute, i den verkliga världen. På pendeltåget, i matbutiken, i kön till McDonalds, på släktträffen på julafton så finns det ingen ”Breakthrough Energy”.


Extra tveksam blir man när OneNess yran (inkl. Calleman) tillber den indiska gurun Sir Bhagawan eller Kalki som håller till i ”The Golden City” i Indien. Han betraktas som en nedstigen gud och har förutom Calleman, många anhängare i t.ex. Sverige. Han ses inte sällan sittandes på sin vita tron.

Är det han som ska vägleda oss in i den nya världen? Samma gudar och makt som tidigare alltså, samma hierarkiska grundnormer och var finns medvetandehöjningen, den nya tidåldern och reningen i så fall?

Nej, Mayakalendern klarar sig utan sånt här. Den står på egna ben som jag ser det.



Mayaindianerna berättade ingenting konkret om vad slutet på denna stora cykel av 5125 år skulle innebära. De var tillräckligt kloka för detta. De höll sig till den principiella uttolkningen av slutet på en stor era.

Och så här långt så är mayakalendern med på banan som jag ser det.

Frågan är om det kommer att fortsätta att accelerera fram till den 21 December 2012.  Vad kommer att rensas bort i världen? Vad blir kvar? Vilka blir segrarna? Makten och dominansen eller kärleken och friheten?

Thrillern på jorden rullar vidare.

Mats      
Tags:
Categories: Esoterik/Filosofi | Krönikor av Mats | Mytologi/Magi

21 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Utopia

 

Av Mats Sederholm

Vågar du fantisera om en bättre värld, har du funderat på hur ett bättre samhälle skulle kunna gestalta sig? Jag tror att många svarar ja, men tror samtidigt att de flesta inte förlägger sina visioner särskilt långt bort från det samhälle vi lever i idag.

För jag menar inte de vanliga politiska visionerna, de är fortfarande bundna kring det som håller oss kvar i träldom och därmed verkningslösa. Nej, jag menar visioner som sträcker sig längre bort, visioner om en värld där människor helt enkelt mår bra, där de är hyggliga mot varandra, där de är medvetna och empatiska, där de tillåts utveckla sina personligheter och sina egna visioner utan att det måste bygga på dagens grundnormer, konkurrens, vinst, rädsla eller själviskhet.

Jag talar om ett Utopia, ett nytt samhälle, en ny mänsklighet.

När du vandrar ut på gatan i den världen så kommer det att kännas helt annorlunda.  Du möts av helt andra ”vibbar”. Folk pratar med varandra, reklamen på husväggar är dämpad och mer av en rent informativ karaktär, de dominerande fyrkantiga formerna på hus, gator, butiker, trottoarer har mjukats upp och all arkitektur och fått en mer levande och spännande form. Och dessutom i andra färger. Det är rent på gatorna eftersom det gör ont i människor att skräpa ner.  

Det här är möjligheternas värld, människor tillåts pröva sig själva i vad de brinner för, utan att riskera att gå under. I den här världen får människor vad de traktar efter.

Flummigt va?

Hur skulle det gå till? Alla vill ha pengar och lyxgrejor, det skulle inte räcka åt alla!

Nja, nu går det inte till så i den världen. I den världen så har man slutat proppa i sig existentiella sötningsmedel eftersom man mår bättre och är mer i fas med sig själv. Människor som mår bättre kräver mindre artificiella sötningsmedel och då mindre materiell (oorganisk stimulans).

 

I mitt Utopia känner sig människor annorlunda. Du vet de där dagarna när du mår så där perfekt. Allt flyter, du känner dig PÅ, du känner dig expansiv, snygg och jäkligt nöjd med dig själv. Du är lugn, harmonisk, skärpt och okomplicerad på samma gång. Det är ju inte de dagarna som du proppar i dig två pizzor med bea plus 300g smågodis. De här dagarna är du nöjd med sådant som är lagomt. Du mår bra, vill inte vara för hungrig eller för mätt, allt är okej. Dina tankar och känslor är inte ett stormande hav, de består av små krusningar. Det är dagen när du orkar med att fundera på hur du ska förändra ditt liv, äta bättre, motionera mer, umgås mer med kompisar du är på väg att förlora. Du snackar lite med grannen bara för att det är trevligt och skapar en god stämning och för att du vill bidra till en bättre värld. Du stannar upp när du ser en myra bära på ett barr och undrar vart han är på väg. Du tänker på hur vinden blåser i sitt hår och att solen värmer mot din kind. Du är närvarande.

Den dagen är vardag i Utopia.

Om du är förälder så vet du att ditt barn aldrig blir övergivet om det är ute och leker.  Folk har tid över, de har en grundläggande ansvarskänsla för sina medmänniskor av samma grad som vi idag begränsar till vår egen familj.  ”It takes a village to raise a child”, jajamensan.

Bilar kör långsamt eftersom tiden inte är så viktig, för att förarna är mindre krampiga inom (just det Mats, skärp dig!) och mer medvetna.

På arbetsplatserna presterar man inte primärt utifrån tids- och kostnadsfaktorer, utan utifrån kvalitetsfaktorer och yrkesglädje. Människor som jobbar av pur passion blir noggranna och känner ansvar för vad de presterar.  Planeringssamtal (invecklingssamtal) är inte förlagda till 2 ggr per år. Att känna till och vara medveten om vad ens chef, eller omvänt vad ens anställda befinner sig i sin yrkesmässiga eller personliga utveckling är naturligt. I den här världen så pratar man nämligen om hur man mår och dessutom utan klichéer, man menar vad man säger!  Masker har fallit bort och man är inte rädd för att göra bort sig eftersom man aldrig kan falla hårt. Och chefer ja, nja, chefer som vi ser det idag är avvecklade. I framtida organisationer är den hierarkiska ordningen kraftigt utplattad. Samordning ja, men ägarskap nej. Dagens chefer är utbytta mot lärda. Det personliga ansvaret och medvetenheten hos den enskilde om organisationens hela syfte är förankrat och en del av det nya samhällets normer, där man som individ är en del av en gemenskap. På chefers platser finns istället anställda med yrkesskicklighet och kunskapsförmedling.  

På vårdcentralen tar läkaren tid på sig. Han har kvalitéer som gör honom till en helare och inte enbart till en kroppsmekaniker.

Du har relationer precis som i dag till din man eller kvinna, men de är lite annorlunda. När människor mår bättre känner de tillit. Svartsjukor minskar och vänsterprassel minskar. Man är öppnare med varandra, man vågar det. Man ser inte andras skönhet enbart i det yttre, fler finner därför partners. Den yttre skönheten kommer för övrigt att öka allteftersom människor finner tilltro och balans i sig själva, det skänker ett vackrare yttre genom den vackrare utstrålningen. När människor från början ser de djupare delarna i sin blivande partner så håller också relationerna längre. I den nya världen skapas relationer utifrån ett behov av utveckling snarare än ett behov av trygghet och ett ömsesidigt bekräftande. 


En dag att se fram emot, för i utopia finns inte de här cheferna.

Det gamla monetära systemets principer om utbud och efterfrågan har kollapsat. Den gamla världens krav på ständig ekonomisk tillväxt fungerade inte ihop med en hållbar och långsiktig positiv utveckling.  Den gamla världens behov av att producera alltmer gjorde att utbud skapades för konsumtionens skull och inte tvärtom.  I den nya världen har behovet av den ekonomiska tillväxten tvingats integrerats med de sociala, ekologiska och t.o.m. andliga delarna av samhället. Behovet av kontroll, makt och girighet har drastiskt sjunkit och därmed också incitamenten för pur profit. Det finns ett allmänt förtroende bland människor. Byråkrati, regleringar och pengar har förlorat sitt värde.  Entreprenörskap, kreativitet och mångfald dominerar eftersom de gamla ägarstrukturerna har upphört.

 

Pengar har ersatts av en naturlig hushållning och balans med våra resurser. Krampen som gör folk hetsiga efter stålar finns inte. Man har det man behöver eftersom det man vill ha inte nödvändigtvis kräver så mycket energi att tillverka. Och det som produceras, produceras effektivare eftersom DE som arbetar gör det utifrån just glädje och skaparkraft . Den kraften är långt mer effektiv än rädslokraften.

Vad går du på, Mats? Landa för fan!

Jo, säkert tänker många så. Och det intressanta är att de som vanligtvis tycker att man målar världen i mörka färger tillhör samma kör.

Alltså, de som tycker att man ska vara mer positiv och tala om det som är gott i vår värld är lika ignoranta till tanken på det optimalt positiva Utopia som de mest bittra och inpluggade fåren är. Jag har skrivit på Internet-forum i 8 år och tidigare främst riktat mig till människor inom nyandligheten.  De är vanligtvis mörkerrädda och lapar efter ljus, ljus och mera kosmiskt ljus.  Men när man tänder alla Utopias strålkastare så krampar de ihop som en vampyr under solen en het och vindstilla dag i Grekland.

Inom sporten finns det massor av klichéer. Här en tenniskliché:

”Vilken boll är den viktigaste att vinna?”
”Den sista!”

”Vilken vision är den viktigaste att vinna?”
”Den största”

Den största visionen räds inte de små hindren. Den största visionen vet att de kortsiktiga hoppen måste överges för att ge plats åt ett vidare seende.

Men de flesta idag har inga visioner alls. Det är problemet.

Utopia ja. Egentligen gillar jag inte ordet eftersom det finns en inbyggd känsla av ouppnårbarhet i det. Bara ordet i sig gör ett verkligt Utopia omöjligt. Det är inte Utopia jag söker för Utopia är bara kompassriktningen, på vägen kommer vi tvingas integrera den nya världen steg för steg.

Men trots detta säger jag, Utopia kommer!

Det viktiga är inte om jag tror på det eller om jag bryr mig om det.  Jag bara vet det eftersom det är det mest nyktra och logiska slutsatsen jag kan se framför mig.

 

De bittra och inpluggade säger:
”Jo, vem önskar sig inte ett Utopia?”
De allra mest positiva säger kanske:
”Jo, kanske att vi kan få ett Utopia, men jag tror att det kommer att dröja många generationer.”

Lyssna nu: Förändring kommer inte med tiden. Förändring kommer med vilja.

Man går inte ner i vikt bara för att man prövar länge med olika metoder men utan vilja.

Man gör det för att man bestämmer sig och gör det rätt! Man har kunskaper om fallgroparna och viljan att gå vidare. Det går att bestämma sig redan dag 1. Möjligheterna har finnits där redan från början. Om någon dag 1 säger att om du inte går ner 10 kilo det närmaste halvåret så kommer du att dö en plågsam död, dina barn mister en förälder, din familj kommer att blöda av sorg.

Jaha ja, det gick att gå ner i vikt redan dag 1 trots allt, elleeeeer?

Nej förändring har väldigt lite att göra med tiden. Trots tusentals år av möjligheter så har människan inte utvecklats. Öar av stigande civilisationer har kommit och gått men nettoeffekten av en mänsklig utveckling är noll. Mänskligheten har bara utvecklat sin materiella och teknologiska omgivning. ”Jo men om vi väntar 1000 år till så kommer vi nog att utvecklas”.

Jo tjenare, snacka om att gå på droger!

Se problemet och gör skillnad. Det finns inget annat sätt. Det går redan idag. Tiden är meningslös. Den bär inte på några lösningar, du gör, vi gör, nu gör!

Utopia är oundvikligt och de senare årens negativa utveckling gör mig ännu säkrare.

De krafter som håller dagens grundnormer vid liv skulle aldrig behöva ”röra på sig” ifall de hade ett stabilt grepp om jorden och människorna. Idag ser vi motsatsen. Vår värld blir alltmer turbulent, de dolda globala krafter som reglerar händelserna  tvingas ta till alltmer drastiska medel för att hålla jorden fast vid det gamla. Det finns onekligen ett ökat uppvaknande även om det är ett fåtal människor förunnat att se igenom illusionerna.

Den gamla världen håller på att förlora sina yttersta fästen. Det bubblar av videos, information och  helt nya rörelser är i igång som inte fastnat i de gamla ideologiska och skapade vänster/höger-spelet.

Ännu äger de dolda krafterna trossystemen. Media, politik, vetenskap, religioner yppar nästan ingenting om denna nya rörelse, som inte minst via 9/11, har vuxit fram.

Men det har börjat wobbla och det gör det inte om makten satt säkert.

 

Dualitetens grundstruktur är förändring. Den kan inte undvikas, det är en naturlag.  Det är livet själv.

De senaste årens negativa globala förändring bär på en stor positiv insikt, den bevisar att en förändring är möjlig om än negativ. Det viktiga är att vi förstår att vår tillvaro är böjbar. Den går att böja även åt det positiva hållet.
Och för att dra upp en annan klyscha, en evigt bra en: I gryningen när solens första strålar hittar över horisonten är det som kallast.

Utopia är dock helvetet för de som krampaktigt vill hålla kvar vid det gamla, vilket de flesta vill. Därför så är det också undergången vi väntar på. Förändringen ligger helt och hållet i betraktarens ögon.

Bryt reglerna, släpp undergången fri och häng med till Utopia!

Mats    
Tags:
Categories: Esoterik/Filosofi | Krönikor av Mats

6 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Dags för det årliga invecklingssamtalet

Av Linda Bjuvgård

Häromdagen var jag på utvecklingssamtal med min äldsta son. Svenska statens läroplan förordar ju något i stil med utvecklingssamtal, två gånger per läsår och det brukar de flesta skolor följa. Det börjar förresten redan på dagis, där man som förälder och personal tvingas krysta sig igenom ett konstlat samtal kring måluppfyllelse och nedskrivande av förbättringsområden, när allt man i själva verket önskar veta är hur sjutton ens barn har det. Ja, som om barnet har vänner, trivs i gruppen, inte blir mobbad, inte har ont i magen av att vara där och så vidare.

Ett utvecklingssamtal är en sådan där krystad historia på 30 minuter där en hel termins prestationer ska dryftas i all hast. Den här typen av samtal fanns ju även när jag var liten men med den viktiga skillnaden att man då hade vett att inte hyckla med vare sig namnet eller syftet. Då hette det kvartsamtal och ett, tu, tre så var det klart. Det var inget snack om att skriva komplicerade kontrakt som högtidligt skulle signeras av alla inblandade. Inte heller var det någon som pratade om individuella utvecklingsplaner. Ändå var det i stort sett samma sak.

Innan utvecklingssamtalet skulle min son fylla i ett frågeformulär med cirka 30 frågor (!). Frågorna var av den vuxna, komplicerade sorten. En fråga lydde t ex ”kan du reflektera över det du läser?”. Reflektera? Det finns vuxna som knappt vet vad det innebär, men det går tydligen att kräva det av en nioåring. Men vad jag inte förstår är varför vi ens ska låtsats att samhället vill ha reflekterande individer. Reflekterande leder ofta till ifrågasättande och det gillar inte samhället. Om vi nu ska hyckla kan vi väl åtminstone göra det med finess?

Och apropå hycklande. På frågeformuläret stod det ”elevlett samtal”. Hur många nioåringar klarar av att leda ett samtal mellan flera vuxna och sig själv? I praktiken är det naturligtvis ändå lärarna som leder samtalet, och inte bara leder utan många gånger nästan helt tar över. Som vanligt med andra ord. 

Vi har ju utvecklingssamtal på våra jobb också även om de oftast kallas för något annat som t ex medarbetarsamtal.  Men oavsett vad det kallas för så är principen densamma. Frågorna som ska besvaras är ”hur har du presterat det senaste året?” och ”vad kan företaget göra för att du ska prestera ännu mer nästa år?”. Alla vet att det handlar om just vad du har presterat, men din chef och hans/hennes chefer är förmodligen helt övertygade om att det mest handlar om hur du har utvecklats

Sanningen är den att de flesta chefer inte bryr sig nämnvärt om dig och din utveckling. Om du glädjande berättar att du har fått en mängd nya insikter om livet, universum och allting på din fritid så skulle din chef säkert le och krysta ur sig något uppmuntrande men inte skulle det bidra till någon större respekt eller högre lön. Vad det egentligen handlar om är att trassla in dig ännu mer i företagets (eller myndighetens) nät. Du ska inte tänka fritt, du ska tänka som din arbetsplats.

Vad är egentligen utveckling? Jag tror att de flesta vet svaret på den frågan, om inte annat så intuitivt. När vi utvecklas känns det ända in i själen. 

Att utvecklas innebär att man ”vecklas ut”, man blomstrar och får andas in frisk luft. Utvecklingen kräver att man får expandera fritt i alla riktningar utan hinder eller gränser. Först då kan något nytt inträffa. Först då sker äkta utveckling.

Att ha lärt sig alfabetet eller multiplikationstabellen innantill är att ha lärt sig bemästra en färdighet, inte att ha utvecklats. Skulle du kalla att ha lärt sig diska eller byta däck på bilen att ha utvecklats? Tänkte väl det.

Ändå är det nästan alltid det som avses när samhället och dess representanter använder ordet utveckling. Det handlar om att bli mera expert på det vi redan bemästrar. Att lära sig mer om innehållet i den lilla låda vi befinner oss i. Specialisering, dissekering, skygglappar på. Det är en fråga om att stirra i mikroskåpet, inte teleskopet. Att inte se skogen för alla träd. Och aldrig någonsin förflytta sig utanför lådan.

Trasslas in, knölas ihop. Det handlar om att invecklas, inte utvecklas.

Samhällssystemet önskar inget hellre än att du ska trasslas in i det. Det är anledningen till att vi marineras i dess normer och regler under så många år i skolan. Visst önskar systemet att du ska lära dig ett och annat också, ren faktakunskap främst. Men var så säker på att det inte vill att du ska utvecklas.

Det vill att du ska invecklas allt mer i dess tentakler så att du lär dig göra som du blir tillsagd, att sitta snällt i skolbänken (och stå rart vid det löpande bandet) och inte stå upp i båten. Kort sagt uppfylla din plikt som arbetsmyra i den eviga tillväxtspiralen. Du ska se till att det ständigt fylls på med nya varor i affärerna, varor som du sedan förväntas använda din lön till att köpa.

Samhällsystemet vill att du ska modelleras likt en lerklump för att passa in i systemet. Samhällssystemet kommer aldrig att anpassa sig till dig. Detta är anledningen till att systemet inte står ut med äkta utveckling för människor som tillåts expandera fritt är människor som kommer att kräva en annan värld att leva i.

Att utvecklas innebär som sagt att expandera. Det handlar om att ta del av något nytt och kanske mest av allt att själv skapa något nytt. Att framförallt få nya insikter, inte insupa nya faktakunskaper.  Du vet när du har utvecklats, det känns till och med i kroppen. Att lära sig nya glosor i engelskan är att lära sig att 1+1=2. Att utvecklas innebär istället att 1+1=3. Det tillkommer ett mervärde, något nytt. Det är inte bara stapplandet av kunskap på hög. Det är kunskap som sträcker på sig, kunskap som ser sig om runt alla hörn, det är kunskap som ger dig en skön känsla i magen.

Hur ofta har du har du upplevt den där sköna känslan i magen på en lektion i skolan? Och när hade du senast en djuplodande aha-upplevelse på ditt jobb?

Det kanske vore något att ta upp på ditt nästa invecklingssamtal? 

Linda
Tags:
Categories: Allmänt | Krönikor av Linda

4 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

$29:95 för en DVD bär inte till stjärnorna

Av Mats Sederholm

För er som är invigda i sanningsrörelsen, i diskussionerna kring New World Order (NWO) och blottandet av den globala makteliten är namnet Alex Jones bekant. Och kanske också Peter Joseph.

Alex Jones  , gaphalsen och tuffingen från Dallas, Texas är en av de mest kända kritikerna av utvecklingen av en ny världsordning. Han har gjort åtskilliga videofilmer och den senaste Obama Deception laddas ner för fullt i dessa dagar. Alex Jones inte bara producerar videodokumentärer, han har en egen website, www.infowars.com  och sänder radioprogram via internet. Han är något som många andra forskare inom branschen inte är, han är också aktivist. Med megafonen i högsta hugg agerar han mot makteliten i samband med Bilderbergruppens sammankomster eller utanför Federal Reserves kontor.

Peter Joseph likaledes amerikan men en helt annan personlighet är skaparen bakom en av de mest nerladdade filmerna på YouTube nämligen Zeitgeist  och efterföljaren Zeitgeist Addendum. Joseph är en mycket anonym person, som det  t.o.m. är svårt att finna en bild på.  Zeitgeist innehåller massor av religiös kritik och inte minst ratar den det monetära systemet. (Hela idén om vårt ekonomiska system) . Zeitgeist filmerna berör också 9/11 och mycket annat världskonspirerande. Peter Joseph och Zeitgeist ingår i ”aktivist-grenen” av ”The Venus project”  . En rörelse med den 93-årige Jacque Fresco som förgrundsfigur . Venus project (VP) är 30 år gammalt men kommer nu upp i rampljuset p.g.a. av just Zeitgeist Addendum. VP står för vad Zeitgeist för fram, en helt ny värld grundad på frånvaron av en skapad brist och det nuvarande ekonomiska systemet

Vi (jag och Linda) var nyfikna på just Peter Joseph och fann en av Alex Jones radio program från i höstas där han intervjuar just Peter Joseph (Två timmar ) . Efter en stund så var jag trollbunden. Vilken show. Ett riktigt bra program men hetska debatter och skiljelinjer men också med massor av samsyn och respekt. Och inte minst två olika existentiella synsätt på vår värld, på vad som är den sanna människan och mycket mer.

Diskussionen innehåller så många olika lager av synen på människan, NWO, sanningsrörelsen att jag snabbt beslöt att göra en krönika av det.

Joseph, den mer intellektuella och stillsamma teoretikern  undviker diskussionerna kring NWO och en elitisk makt som bestämmer våra öden, han väljer istället att peka på de mänskliga förutsättningarna och vår uppväxtmiljö


Felet med vårt samhälle är att det inte vill ta i grundproblemen. Grundproblemen handlar om hur människan hanterar sina resurser och inte om hemliga sällskap eller mänskliga instinkter. Vi måst se till miljön(den mänskliga) och vad vår miljö skapar.

The flaw of our society at its core is, it had not addressed the root problems.  And those root problems are source and human behavior, not secret societies or even human instincts. We must look at the environment, and what the environment is producing.


Joseph återför problemens kärna från omgivningens styrning till hur vi människor uppfostras och präglas.

Jones hävdar att människan är konkurrensinriktad och maktbenägen p.g.a. av dess genetiska arv, Joseph menar på att det inte finns sådana genetiska arv, åtminstone så utgör miljön 90% av formandet av människan. Och här börjar diskussionen ta fart.

Joseph menar att alla krig och all konkurrens handlar om att vi har ingått i en samhällstruktur som ständigt bygger på BRIST. Jones höjer rösten och menar på att vi alltid kommer att leva i en korrupt värld eftersom detta är en del av den mänskliga naturen.  Han fortsätter med att ta upp ondskan, den självklara ondskan som dödar människor, den som är destruktiv för varje samhälle och ras.


Ingen video syns? Se till att adressen till sidan är www.klarsikt.humancreations.se och inte bara klarsikt.humancreations.se. Annars se längst ner i artikeln.

När Joseph menar på att världen blir värre p.g.a. att det monetära systemet i sig inte längre kan upprätthållas så anser Jones att det monetära systemets sammanbrott är ett PLANERAT sammanbrott som ger eliten ytterligare möjligheter att styra mänskligheten.

Så småningom så ställs diskussionen på sin spets om detta med arv eller miljö


Ingen video syns? Se till att adressen till sidan är www.klarsikt.humancreations.se och inte bara klarsikt.humancreations.se. Annars se längst ner i artikeln.

Jones börjar nog tröttna på de 100% teoretiska synsätten på människan och höjer rösten om att det fiiiiins ondska. Missa inte nedan klipp


Ingen video syns? Se till att adressen till sidan är www.klarsikt.humancreations.se och inte bara klarsikt.humancreations.se. Annars se längst ner i artikeln.

Efter detta så börjar orken tryta även hos Joseph. Han ger Jones en liten tryckare när han nämner hur Jones säljer sina DVD för $29:90 istället för $30. Det är den typen av konkurrensbeteende som förstör vår värld.


Ingen video syns? Se till att adressen till sidan är www.klarsikt.humancreations.se och inte bara klarsikt.humancreations.se. Annars se längst ner i artikeln.

Två giganter inom sanningsrörelsen säger sitt och publiken får avgöra. Ingen av dem får mitt toppbetyg, men det är inte det viktigaste. Båda två har sina plus och minuspoäng. Intervjun kan framstå som ett stort bråk, men Alex Jones radiorutin kommer fram och han avslutar allt i en fredlig och god stämning.

Så, finns det en ondska?
Mitt svar blir ja. Ondskan är vad som hindrar människor att pröva sig själva och utvecklas. Men det är inte samma sak som att alla gör som de vill. Ett samhälle där människor springer åt olika håll bara för att de kan, är ett populistiskt samhälle. Utan en individuell medvetenhet om sina medmänniskor och utan empati blir ett sådant samhälle ett rent helvete. Girighet, och de lägsta instinkterna tar över. Dessutom blir människor lättstyrda.

Alex Jones lockar många ur den gruppen, inte minst amerikanare. I hans senaste video ”Obama Deception” blir detta tydligt. Det är en video med massor av godbitar men också en hel del partier som inte tjänar något annat syfte än att Jones visar upp sig själv. Han lägger på spännande musik när han letar efter misstänkta personer på hotellet där Bilderberg gruppen ska ha sitt möte, men inget kommer fram, inget faktiskt går att redovisa. Han klagar över miljöskatter, han får en federal hälsovårdsmyndighet  (typ Landstinget) att framstå som rena kommunisthotet och försvarar amerikanares rätt till att försvara sig med vapen, gammal god amerikansk högerpolitik alltså.

Så hur är det med arv och miljö?
Människan bär på en överlevnadsinstinkt.  Den kan vara mer eller mindre dominant. Ett samhälle kan utformas för att dämpa individens överlevnadsinstinkter och därmed sätta stopp för dagens konkurrenssamhälle.

Peter Joseph är en av de få personer som törs gå hela vägen. Han stannar inte vid en tro på att människan måste slåss med varandra. Detta var anledningen till att jag intresserade mig för Joseph. Han formulerar det som att eftersom det hela tiden råder en brist så framkallar detta också de sämsta egenskaperna hos människan.

Möjligtvis går han in i en intellektuell härdsmälta när han tror att fåglar bygger bon enbart för att de växer upp i ett och att det inte finns några grundläggande instinkter.

Global styrning eller mänskliga miljöfaktorer?
Peter Joseph försöker hela tiden undvika den globala styrningen och Jones har en stor poäng när han menar på att det är elitens lycka när finanskriserna kör igång. De tjänar på det, därför skapar de kriserna. Det monetära systemet måste bort men makten och styrningen kommer att fortsätta eftersom eliten ständigt har förmågan och makten att skifta omständigheterna och så för nya kriser. Det monetära systemets kollaps kan ersättas av ett globalt system som fortfarande är kontrollerande. OCH som fortfarande kommer att hålla Joseph:s BRIST vid liv.

29:95 eller 30 dollar, snack eller verkstad?
Alex Jones verkar sakna en existentiell grund att stå på. Han är en pragmatiker och aktivist. Men vill man ha en ny värld så måste man lägga av med den gamla. Trots att Jones är en helylleamerikanare så har han missat ”Walk the talk”. Att kliva in i den ”fria marknaden” och köra med dess krängande försäljningsteknik som $29:90 och sedan klaga på det monetära systemet är näst intill hyckleri.  Joseph har så rätt, så rätt.

Jones brandtal om ondskan liknar mer en predikants och imponerar inte på mig. Det finns en kristen retorik, inte minst när han utmålar aborter som ondska. Han vill komma till stjärnorna men jag lovar att man där inte marknadsför en DVD för 29:95!

Å andra sidan Peter Joseph:  En ny värld byggs inte enbart på intellekt och på en förnekelse av andlighet eller på en tro att teknokrater ska frälsa världen.

Avslutningsvis rekommenderar jag båda två. De gör ett bra jobb för att blotta makten och de grundsystem som håller världen i ett blödande järngrepp.

Men, bara för att man talar om New World order så betyder det inte per automatik att man gör något gott. Det finns gränser för när populismen och den personliga oförmågan att gestalta en ny värld växer sig större än betydelsen av ens information.

Ta del av de bådas material, men glöm aldrig att känna efter själv.

Mats  

Video problem:
Om videopanelen saknas, eller om det är något annat fel. Kontrollera förljande:
- Generellt.
Domännamnet i din URL skall vara http://www.klarsikt... INTE bara http://klarsikt...
- Firefox användare.
Om du klickat dig "in i ämnet", så att din url inte längre bara är
http://www.klarsikt.humancreations.se/default.aspx,  klicka då på "Hem" i menyn och skrolla dig ner till den här krönikan.


Tags:
Categories: Krönikor av Mats

3 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper