SHOW ONLY CHRONICLES WRITTEN IN ENGLISH

Knyta an eller knyta upp

Av Linda Bjuvgård

Vissa saker är egentligen ganska enkla om man tänker efter. Ta det här med hur små barn (ca yngre än 1,5-2 år) ska sitta i en barnvagn. Ska näsan peka framåt i vagnens färdriktning eller ska de peka bakåt i riktning mot mamma eller pappa? I dag är ungefär åtta av tio vagnar som far förbi mig på stan besuttna av barn vars näsor pekar rakt fram. Jag har funderat en del på varför dessa ungars föräldrar gjort detta val och kommit fram till två orsaker till detta; antingen är de rädda för att deras små gullklimpar ska bli åksjuka om de tvingas åka bakochfram, eller så befarar de att om inte de små hjärtegrynens uppmärksamhet riktas bort från föräldrarna själva och ut mot stora världen så kommer dessa barn att bli hopplöst eftersatta i utvecklingen. För tänk vad mycket intryck de missar bakochfram. Usch och fy och barnpsykologen nästa!

Här om dagen var jag och lyssnade på den TV-, bok- och tidningsberömda föräldrapsykologen Malin Alvén. Den s-märkte (där s står för säkerhet, inte sosse) och politiskt korrekte samhällsdebattören som, när det handlar om barn och barnuppfostran, alltid är den självklare gästen i morgonsoffan på TV. Ni vet, precis som Clas Svahn alltid får komma till tals när något ”märkligt” (hör ni spöksoundtracket i bakgrunden?) har hänt.

Till Malins försvar skall sägas att hon var en duktig föreläsare och hennes intention att stärka oss föräldrar är god, men ack sådana grodor det hoppade ut med jämna mellanrum mellan godbitarna. En av grodorna handlade om just framåtvända barnvagnar. I Malins iver att till varje pris stärka oss föräldrar ville hon också försvara vår tendens att rikta våra telingar bort från oss. Under föreläsningens gång vevade hon vetenskapshjulet än hit och än dit. När det passade hennes syfte var vetenskapens landvinningar något bra som hon gärna lyfte fram, som i fallet hemmafruproblemet, där forskningen visat hur olyckliga vi blir av att vara hemmafruar och lyckliga av att båda föräldrar jobbar. I vanlig ordning har de valt att se på dessa olika livstilar utlyftna ur sina sammanhang.

Att vara hemmafru och helt ensam kan förstås göra vem som helst olycklig, men detta har inte primärt med att vara hemmafru att göra, vilket forskningen inte vill "se". Att stanna hemma på heltid med barn blir idag en ensam historia eftersom det knappt finns några andra hemma på dagarna, men om vi ordnade om vårt samhälle så att det funkade ekonomiskt att en av föräldrarna stannar hemma under barnens första år i livet så skulle vi ha en helt annan situation. Helt plötsligt skulle det finnas människor i lekparkerna igen och ingen skulle behöva vara ensam. Det är intressant att notera hur man idag gärna talar om hur dåligt det var för kvinnorna som gick hemma förr men om man frågar dem själva - och jag har frågat många av dessa kvinnor som var hemma tills deras barn började skolan och till och med längre än så - så får man istället mycket ofta höra hur glada de är över att de kunde ge denna tid till sina barn. Samma kvinnor, som idag är mormödrar och farmödrar till en massa dagisbarn lider av att se sina egna döttrar och söner slita i ekorrhjulet, lämna och hämta, lämna och hämta...  De har nog, liksom jag, svårt att se hur det skulle vara så mycket mer självutvecklande och kvinnobefriande att  slita ut kropp och själ i t ex disken på ett storkök eller genom att slava i kassan på ICA. Men allt är ju tydligen bättre än att ta hand om sina egna barn. 

Men åter till barnvagnarna. 

När det gällde de framåtvända vagnarna så var de senaste forskningsresultaten helt tokiga menade Malin Alvén. Forskningen har visst kommit fram till nåt om att det skulle vara skadligt eller inte bra för anknytningen för barnen att åka framåtvända, enligt Malins tolkning, och det var ju uppåtväggarna knasigt eftersom barnen för guds skull inte sitter i vagnar hela dagarna. ”Det är ju inte bara när man är ute och går som man knyter an! Det finns ju många andra tillfällen på dygnet när man kan göra det.”

Populistiskt och föräldrafriande. ”Ni gör allt rätt och är så bra. Somna om, somna om!” ”Svenska barn mår jättebra!” Ungefär så lät det även om citaten förstås inte är korrekt återgivna utan något dramatiserade i vanlig Lindastil.

"Enligt Suzanne Zeedyk, psykolog vid Dundee University´s School of Psychology, betyder resultaten att barn i framåtvända vagnar upplever sin första tid i livet som orolig och känslomässigt fattig. Och stressade barn växer upp till att bli ängsliga vuxna, menar hon.”

"Ängsliga vuxna”. Ja, och duktiga små konsumenter kanske som shoppar prylar och psykofarmaka. Man kan ju undra vilka som tjänar på det.

Nä hörrni, ibland är det ganska enkelt om man tänker efter. Att vända sitt barn mot sig i vagnen är inte i första hand en fråga om att knyta an, där kan jag delvis ge Malin Alvén rätt. Nej, det handlar om något så banalt som att vilja ha uppsikt över sitt barn. Det kan faktiskt vara bra att se om det landar en geting i ansiktet på ungen, för att ta ett exempel. Och jag tycker också att det är ganska viktigt att ha ögonkontakt med mitt barn. Det handlar om en ganska naturlig önskan om att kunna se hur han mår för stunden, att samspela, visa och uppleva världen tillsammans. Att med mitt leende kunna bekräfta att läget är under kontroll och så vidare. Inte särskilt svårt att förstå alls och inget som borde behöva bekräftas av vare sig forskning eller så kallade experter.

Eller kostar det för mycket för oss att ge våra barn detta lilla? Är vi så utnötta av vårt dagliga systemarbete att vi faktiskt inte orkar se våra barn? Man kan ju undra eftersom en sådan superexpert som Malin Alvén vänder ut och in på sig själv för att övertala de få som inte är helt övertygade om att de ska fortsätta precis som de gör nu. För de är ju sådana fantastiska föräldrar som oroar ihjäl sig och ägnar eoner av tid till att läsa barnpsykologi och att analysera över om de gör rätt. För så är det ju. Också. Och man kan undra om det ligger en motsägelse i detta eller om det ena rent av leder till det andra.

Det kanske blir för mycket helt enkelt, så vi vänder våra barn ifrån oss så snart de vuxit ur liggvagnen. Då får vi en chans att blunda. För lika upplysta som vi är när det gäller barnens alla utvecklingsstadier, barnpsykologi och alla tänkbara aspekter kring vad våra barn behöver för att må bra - lika upplysta är vi om vi inte kan ge dem det de verkligen behöver och mest av allt vill ha; vår tid och närhet.

"Lika bra att de små liven blir så självständiga som möjligt på så kort tid som möjligt. Då kanske de kan klara sig i denna hårda hemska värld", tycks många föräldrahjärtan i handling sorgset konstatera.

Tags:
Categories: Barnafrågor | Krönikor av Linda

1 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Kompott i tiden



Av Mats Sederholm


*** Uppdaterad 2011-04-13 Se längst ner ***


Våren erövrar så sakteliga vårt land. Så skönt efter ytterligare en dundervinter.

Jag passar på att i denna kompott till krönika rekommendera en av vårens stora händelser, David Icke:s besök och föredrag i Stockholm den 8:e Maj. Icke är en gigant och en stark kraftkälla för många inte minst för både mig och Linda. Icke kan konsten att knyta ihop sammanhang och ge en samtida bild av vårt samhälle som få kan. Dessutom med en hel del humor i formen av en strålande ironi. Han är en andlig människa med egna unika egna upplevelser men självklart också en enorm kunskapskälla. För oss är han fortfarande nummer ett bland de som söker förmedla andra synsätt och förklaringar på hur vår värld fungerar, just för att han har en så stark holistisk grundsyn. Biljetter och mer information, här.

Trista konstateranden om världen hör till vardagen för oss som söker spräcka gällande paradigm. Lite av den varan kommer strax när jag låter kameran fara runt över allehanda händelser och fenomen som svept förbi den senaste tiden men:

”Här är korten på bordet, där borta de ljusa, och här borta de mörka. Vad gör vi, vilka verktyg har vi, hur ska vi kanalisera ner vår frustration och kärlek i handling?”

Utan sanning blir ovan process ett spel för gycklare, självbedragare och troende som egentligen bara söker bevara sin egen art.

Jämställdheten är kanske den mest uppenbara och samtidigt en så obekväm rättvise/makt fråga.


På Vaken.se öppna forum publicerades det en bra inlägg/artikel om jämställdhet . ”Alla vakna, se den största konspirationen av alla.”

Reaktionen var inte helt förvånande. Av ca 22 inläggsskribenter så fördelades det hela som 1/3 som var neutrala, 1/3 negativa mot feministiska rättvisekrav och 1/3 positiva. Det borde vara fler än en tredjedel som är FÖR ett ställningstagande mot världens i särklass största och mest uppenbara orättvisefråga. Speciellt bland folk som gärna kallar sig för vakna. Bättring tack! ”Vakenmässigt inkorrekta maktfrågor” slår bara tillbaka i längden. Med Vakenmässigt syftar jag på självbiden av att vara Vaken.

Jag kan förvisso hålla med några av de kritiska rösterna om att patriarkat i sig inte är en konspiration. Men samtidigt så fungerar ingen maktordning oavsett graden av konspiration om det inte finns människor som med sin tystnad och okunskap ser till att hålla ordningen vid liv.

Vi såg dokumentären om FI för ett tag sedan. Fler borde ta del av den, de av oss som väljer att ta ställning för och framförallt de av oss som aktivt vill göra något åt uppenbara osanningar och orättvisor känner igen sig. Media sätter debatten, politiker duckar och man känner sig lika inlåst som i vilken diktatur som helst. Men man kan ändå inte undvika att fråga sig varför bara 1% av Sveriges befolkning röstade på FI. Vad har kvinnor emot att få ett upprättande?

Programmeringen ligger som en våt filt över allting. Status Quo gäller och fan ta den som försöker ändra på ordningen.

I Afghanistan blev FN attackerade. Vår mediamaskin går igång igen och skulden ligger förstås hos de Talibaner som skulle ha blandats sig de demonstrationståg som var upprinnelsen till attacken. I verkligheten fortsätter tusentals att protestera i Afghanistan mot den amerikanska pastorn som brände koraner. Att parter lägger sig i demonstrationer och upplopp är förstås helt politiskt inkorrekt att ta upp när det gäller Nordafrika. Jag har redogjort för den amerikanska inblandningen i ”Facebook-revolutionen” Nordafrika i föregående krönikor.

Här på hemmaplan så kan vi som slipper krig och elände ägna oss åt den västerländska rättigheten att vänstra utan att få händer avhuggna. Victoria Milan heter siten som uppmuntrar till otrohet. ”Gör livet levande, Ha en affär” är deras slogan. Jovisst, allt är ju tillåtet men också ett utslag av en indignerad västerländsk mänsklighet med alltmer förlorad förmåga till att känna in bestående mänskliga och långvariga ”lyckovärden”. I samma depriverande kategori av mänsklig nedåtspiral är ”Sex Factor”, Sydafrikas talangjakt för porrskådisar.

Fler än mig som tänker på sådana där apokalyptiska och bibliska målningar där djävulen och hans vänner vadar runt i porr, våld och allmänt dåligt mående? Trist att Jehovas vittnens tidskrift Vakttornet är mer träffsäkert än dagspressen när det gäller att se vart vi är på väg.

Ut i världen igen. Vad gäller Nordafrika så kommer det att skrivas mer här på Klar Sikt. Men tills vidare, se upp med Obamas och USA:s diskreta roll i spelet om Nordafrika. I skyddet av NATOs sköld och löpsedlar om Gripen plan här hemma, smeker han sakta in sitt land i en medveten strategi. Å ena sidan tar han upp det självklara i att hjälpa det libyska folket mot den fruktansvärda diktatorn, å andra sidan är det tyst kring Bahrain och Saudiarabien där civila fängslas, torteras för sina rop efter frihet, precis som i Libyen. USA spelar ut rätt kort mot allmänheten samtidigt som de kommer att försäkra sig om ett långsamt, långsamt mer förankrat fotfäste i konflikterna och länderna i Nordafrika. Läs gärna Åsa Linderborgs modiga artikel om läget i Nordafrika.

I denna blandade kompott om läget i världen så är de små förändringarna som banar väg mot ett vidare orwellsk samhälle kanske viktigare än de stora nyheterna. Krister Sjöberg 28 heter han som låtit sig implanterats med ett microchip. Han hade så många passerkort att hålla reda på så varför inte?

Samtidigt som NATO alltmer framstår som den nya globala världsordningens givna militära auktoritet så vässas den globala kontrollapparaten. Utländska poliser ges nu samma rättigheter som de svenska, här i Sverige!!

*** Uppdatering ***

Och i den alltmer centraliserade globala andan så kommer vår regering att föreslå att svenskars DNA per automatik kommer att bli tillgängligt för EU. "Jag litar på andra länder", säger Beatrice Ask. Läs mer här. 

Och på tal om EU så är det snart dags att förbjuda alternativa läkemedel. Du är snart helt i händerna på Big Pharma medans tusentals år av kunskaper som lett fram till naturläkemedel ska förbjudas, här en video och en chans att skriva på en protest.

De kortsiktiga, välsockrade och naiva mekanismerna som driver vårt samhälle in i en mer fascistik kultur gestaltas väldigt väl av Elisabet Höglunds kolumn i Aftonbladet, "Tryggheten främst – inte politiska vinster". Där tar hon upp den ökande övervakningen och skriver lika robotifierat som tidsenligt korrekt att: "En ny kameraövervakningslag förbereds nu i kanslihuset. Se till att den lagen tar ställning för elevernas säkerhet och trygghet och stoppa klåfingriga politikers försök att tjäna lättköpta politiska vinster på den personliga integriteten. Tryggheten måste sättas främst." Stackars de få politiker som fortfarande har ett strå av visionellt tänkande kvar, för nu är det DOM som är korrumperade!!

Georges Soros, miljadären höll en konferens för några dagar sedan med 400 inbjudna ur den globala finans och makteliten. "Planen med konferensen sägs vara att avskaffa dollarn som reservvaluta i världen samtidigt som man behåller kontrollen över människors pengar genom att införa en global valuta i dollarns ställe." Se artikel
Jag kikade på början av en video från konferensen och det tog inte många sekunder att inse vad konferensens vision är.

"We need to move to an order of some kind of new kind"
"In politics, in geopolitics it's obvious that we're now confronted by global problems, very profound global problems but we have no global institution or governance to deal with it."
"We really need to invent a new paradigm to deal with this world of radical unceartainty in which both politics and economics have got to interact thru a system of checks and balances"

Anatole Kaletsky Chefredaktör Times

För att se videoupptagningar från konferensen, kika på kavajgubbarna här. På frågan om vad som planerades inför mötet så svarade vår svenska deltagare Leif Pagrotsky(s) att man: ”Skall bygga vidare på Keynes och 1944 års världsordning!”.

För er som läst Robotfolket så är ingenting nytt i denna krönika. Allt följer enligt plan. Möjligtvis är den globala eliten mindre diskret än vad man hade trott. Å andra sidan är journalister, media och människor i allmänhet mer konforma och robotofierade än vad vi trodde.

*** Slut uppdatering ***

Samtidigt så levereras det massor med stoft till vår kommande bok, fortfarande utan namn. Vi jobbar med den allt vad vi orkar kan vi berätta. Lindas sparsamma skrivande här på Klar Sikt är ett resultat av ett knökfullt energi- och tidsschema där det existentiella och aktivistiska konkurrerar med de vardagliga sysslorna och plikterna. Vi är just nu inne i en krävande researchperiod som täcker in extremt spännande områden där andlighet möter vetenskap. Mer om detta senare.

Avslutningsvis, notera allt som sker, lär och sprid vidare.

Mats

Tags:
Categories: Allmänt | Krönikor av Mats

3 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper