SHOW ONLY CHRONICLES WRITTEN IN ENGLISH

Det enda rätta

 

Av Mats Sederholm

Frekvensen på nya krönikor här på Klar Sikt har minskat en del. Småbarn, vakna nätter är några av anledningarna. En annan förklaring är arbetet med vad jag i dag stolt kan presentera, nämligen boken:

Det enda rätta
Om att kämpa för sanningen i en förljugen värld.

Att verka öppet som sanningssökare plöjer upp massor med erfarenheter. Ja, precis som med allt i livet så är det som Einstein säger:

”Lära sig gör man genom erfarenheter, allt annat är bara information”

Min bild av samhället som ett eget väsen, som instinktivt vill försvara sin komfortzon har vuxit. Härskarstrukturer och tekniker är medlen. Offren är du och alla andra människor som villkorslöst vill söka sanningen, de som är öppna för annorlunda tankestrukturer, de som bär på andra visioner, som ser sammanhang och mönster omkring sig som andra antingen inte ser eller framför allt, inte vill se.

Rädslan och oron över att mista kontrollen över en rutten värld är större än glädjen över att se möjligheterna till en förändring.

Det enda rätta
innehåller mina erfarenheter av media och deras sätt att trycka ner annorlunda synsätt. Boken går igenom de mest inflytelserika delarna av samhällets immunsystem, alla de individer och trossystem som jag i boken kallar för Stimmet.

De är många som ligger och trycker med sitt vapen och med siktet inställt på de människor som har en annorlunda färg eller ton i bruset. Jag beskriver noggrant EXPO, VoF, Humanisterna och en rad olika skribenter och redaktörer som agerar för Stimmets räkning. Jag berättar på vilka sätt de utövar förtryck. Boken förmedlar mejl-korrespondenser med skribenter, den berättar om mina och Lindas personliga erfarenheter av Stimmet.

Det enda rätta jordar också ner Stimmets föraktfulla och slarviga användande av ”Konspirationsteorier” till hårda fakta som de inte kan sätta tänderna i utan att emaljen spricker.

Boken är ingen klagobok. Den höjer kameran och berättar om vad det är för värld vi egentligen försöker försvara. Den berättar om de seende rivalerna arkitekterna och sanningssökarna, om de globala vindarna som styr och ställer utan att samhället eller debatten vill kännas vid det. Den berättar om de drömtillstånd som människor lever i, drömdramer som ständigt utspelas, meningslösa argumentationer som aldrig kan öppna nya dörrar, brusdebatter som många av ni läsare redan tröttnat på. Meningslös underhållning vid sidan av den traditionella.

Boken är ingen tegelsten, den är ingen ny roman, den är 166 sidor av erfarenheter och information samlade mellan två pärmar och som är helt unik i svensk litteratur.

Ingen törs eller vet hur man ska kunna kritisera och ta upp samhällets grundproblem, få vågar säga att demokratin är på utdöende, få vägar säga att det ekonomiska systemet måste bort, eller att vänster och högerideologier är en trollkarls två händer synliga i mörkret men utan att någon ser den gemensamma kroppen, få vågar stå upp för subkulturer såsom Sanningsrörelsen eller Occupyrörelsen. Många gör det så klart som aktivister och på andra sätt, men det tycks som om man tvekar eller saknar förmågan att göra det mitt inne i ”fiendeland”. Det enda rätta är en bok som tar ditt parti men på ett sätt som kvalificerar sig bland journalister, skribenter och i debatten. Många ”krigare” verkar på Brunkebergstorg, på Medborgarplatsen eller andra torg och platser runt om i Sverige och de är hjältar. Men den här boken är ingen ”kamppocket” för redan insatta, den här är ett inbundet verk som ska stå bredvid professorers, statsvetares och kända journalisters. Jag och Linda skriver inte för trygga kretsar, vi skriver för de som stirrar på oss med de allra mest främlingsfientliga blickarna, mitt ute på torget, mitt bland vanligt folk. Vi ser med trygg blick tillbaka och undrar: - Var det något du ville säga eller? Annars har vi det!

Den här kommer att vara Hacke Hackspetts retfulla men givna plats i den djungel av samhällsröster som ständigt försöker förneka, bagatellisera eller tysta ner insikterna om hur vår världs arkitektur är rutten och aldrig någonsin kommer att kunna skapa en annan värld. Boken utmanar kända journalister, SvT, TV4 och alla de människor som så gärna skulle önska att vår världs materialism, cyniskhet, dess ekonomiska tillväxt och den globaliserande och likriktande flodvågen av ignorans, bara kunde få fortsätta. 

Det enda rätta
är en omöjlig knöl i asfalten, en böld i baken, en retsticka som inte går att resonera bort. Den syftar till att krackelera allt det som täpper till människors drömmar och plats för kreativitet. Ja riktig kreativitet, inte kreativitet som syftar till att blanda de gamla färgerna och upprepa vad som redan finns men med en alltmer uttunnad kvalité.

Boken passar för en ung aktivist som saknar förmågan att uttrycka sig seriöst om myglet i världen. Den här boken ska du ge till dina ”vuxna” föräldrar. Låt de läsa boken och kräv dem på motargument. Om de inga svar har så be dem att inte lägga sig i vad du sysslar med. Respekt!   

Det här kan vara boken för journalisten som i brist på bättre vetande är fullmatad med fördomar om konspirationsteorier, antisemitanklagelser mot sanningssökare, tokiga världskonspirationer och hellre raljerar än vågar kika på hårda fakta. Jag hoppas fortfarande på att det finns journalister som verkligen vill veta.

Den här boken är för alla de som vill hänga med i vad som är på gång. För den här världens grundstrukturer kommer inte att hålla länge till. En ny värld kommer att födas och ju snabbare du inser hur ruttna plankorna är i denna värld desto större chans har du kunna må bättre och trivas i nästa.

Det enda rätta är född, den saknar karriärstänk, den är en korrespondent mitt i informationskriget.

Den är ett barn av en ny tid.

www.detendaratta.se


Tags:
Categories: Krönikor av Mats | Media | Nyheter & Produktioner

0 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Propagandastorm

Av Mats Sederholm

Trodde någon att propaganda var något som samhället endast utövade i alla andra länder utom i vår västvärld? Dags att vakna i så fall.

De senaste månaderna har våra politiker, media och debatten i allmänhet skjutit in sig på några ämnen som kommer att förstärka människors bild av vår värld som kompetent, rättfärdig och något som är värt att riskera ett världskrig för.

Assange och Wikileaks är redan nedtagna och nersmutsade efter det framgångsrika året 2010. Våldtäckshistorien är fortfarande oklar, historierna går isär men Julian Assange bär, med media och ryktens hjälp och kanske också sin egen, på lasten om att vara en våldtäktsman. Men detta är långt ifrån anledningen till den senaste tidens nedvärderingar. Låt mig backa i tiden. När västvärldens rykte om att vara rätt och demokratiskt riskerade att svärtas ner av Wikilekas avslöjanden så slog demokraturen till. 95% av Wikileaks ekonomiska tillgångar ströps genom direkta påverkningar utanför den demokrati, som samma gemensamma stim av samhällsinstanser i väst så gärna skyltar med och mördar för i främmande länder. Vi såg en samverkan mellan stater, företag och media  i väst som platsar bland de mest avvikande konspirationsteorierna.

Den nyligen utkomna boken "Memoarer är prostitution" som presenteras som Assange självbiografi fast det är något som han själv inte velat ska komma ut, har av gammelmedia gemensamt skrivits ner. När SvD recenserade boken så var de de enda som erkände att det var som att recensera en buktalare.

Med boken har nu Assange förvandlats till en tokig konspirationsteoriker med psykopatiska drag. Jag ska erkänna att jag inte läst boken själv utan enbart hört lösa citat ur den. Å andra sidan känner jag igen medias retorik lång väg och märker utan att alltid veta sakinnehållet att det är åsikter och inte fakta som samhällets legorecensenter far med. Boken är på väg till vår brevlåda just nu och kanske få jag anledning att återkomma till den.

När DN:s ledarsida söker göra upp med Assange "Under tiden som domstolsprocessen pågått i London har även Assanges organisation Wikileaks tagit svår skada. Nyckelpersoner har hoppat av och bildat konkurrerande rörelser",  så undviker man konsekvent att ta upp vad jag tidigare nämnde, hur västvärlden med alla medel sökt tillintetgöra honom. Tankarna går till videon som Wikileaks släppte,  "Collateral Murder" där amerikanska soldater i Bagdad från helikopter sköt civila journalister som på ett tv-spel. Den här gången är det Assange som springer för att undkomma attacken.

Jag påstår inte att Assange är absolut ren i sitt budskap eller i sin relation med kvinnor. Men det handlar om vad man vill göra med de tvivelaktigheter som finns. Media och debatten söker just nu att sopa väck honom och Wikileaks från arenan.

Bilden av Syrien som styrd av en ondsint diktator känner vi igen sen så många gånger förut i historien. Nåväl, det mesta tyder på att flertalet av de tusentals döda i Syrien är offer för president Bashar al-Assad.


Lizzie Phelan

Men det var inte så det började. Från Syrien finns rapporter om "soldater" som sköt mot såväl civila som mot Assads poliser. Var kom de ifrån, vad var deras avsikt? Syrier här i Sverige förvånas över den konstiga nyhetsrapporteringen, att det inte stämmer. Media i väst rapporterade om konflikter som aldrig fanns. Journalister som Robert Fisk är tveksamma. Och inte minst Lizzie Phelan, den brittiske journalisten som vunnit uppmärksamhet för sina raka och annorlunda rapportering om kriget i Libyen och nu i Syrien. Här en av många videos.

Khadaffi beskyllde i sina tv-tal Al-Quada för upproret i Libyen. Något som media helt nonchalerade. Det var "inkorrekt" och passade inte in i propagandamaskinen. Idag är det annorlunda. Al-Quada är med också i Syrien. Hillary Clinton erkände nyligen att USA och Al-Quada står på "samma sida" i Syrien. Frihetskämpar och terrorister vinklas om lika ofta som Clinton vänder hamburgare på sin grill. Västvärlden använder de krafter som står till buds för att kunna kontrollera utvecklingen. Att sponsra diktatorer och terrorister i det dolda och sedan diskutera demokrati i det öppna är vår världs jargong. Att man eventuellt kunnat skapa konflikter i exempelvis Syrien är därför varken långsökt eller ett avvikande beteende. Allt i syfte att släppa lös opinioner och därigenom forma utvecklingen och ytterst grunda för en västvänlig regim. När Ryssland och Kina bromsar västvärldens förslag i FN ska man ha klart för sig att de ser en vidare förflyttning/erövring av krafter i väst.

För mer info om Syrien, se gärna artiklar på Vaken: Här och här.

En av de mest hypnotiska och osannolikaste idiotresonemangen som cirkulerar idag är den om Iran och rädslan för massförstörelsevapen. Rädslan för att Iran ska skaffa sig kärnvapen är helt enorm. De får bara inte ha det, anser vår präktiga västvärld. Samma värld som är knökfylld av domedagsvapen vilket däremot är helt ok. Västvärlden startar förvisso världskrig, den har använt kärnvapen, den intrigerar, styr och lägger sig i halva världen med hundratusentals civila offer i spåren,  men det är Iran som är den farligaste! Oohhh ja, precis som när jag läser om spökena Laban och Labolina för min lille son.

Hur kan man diskutera Iran och farorna för deras eventuella kärnvapenplaner utan att någonsin ställa sig den självklara frågan varför USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Israel, Indien m.fl. är berättigade men inte Iran. Den jämförelsen finns inte ens med i debatten. Den är helt nertystad.

Det ska vara nertystat annars fungerar inte den nuvarande och i media så intensiva ”Iran är farligt” drevet. Det finns inte mer bevis för deras kärnvapen än det gjorde om Iraks när det begav sig.

- Det finns inget vapenhot från Irans helt kontrollerade kärnkrafts- och forskningsprogram, skriver en av USA:s ledande kärnvapenexperter i ett öppet brev till president Obama. Han heter Clinton Bastin och har varit direktör för USA:s program för tillverkning av kärnklyvningsmaterial och kärnvapenkomponenter. Bastin har arbetat i ledande positioner i amerikanska regeringen sedan 1950-talet och har arbetat som konsult åt regeringen i ickespridningsavtalsfrågor. 1970 gick han i detalj igenom de amerikansk-iranska samarbetsplanerna för kärnkraft och har hållit sig á jour med Irans kärnkraftsprogram sedan dess. Läs mer om hans rapport här.

I förspelet till Irak-kriget så hette mannen som enkelt och sanningsenligt berättade som det var, Hans Blix.

Det har bara gått några år sen Irak-drevet, kriget och en miljon döda och det är redan fullt möjligt att genomföra ytterligare ett hypnotiskt propagandatrick. Våra svenska media hjälper nu Israel och USA på traven. Överallt i västvärlden behöver man nu ladda upp med människors tysta bifall inför ett stundande militärt angrepp på Iran. Senast idag gjorde "fredsfursten" Barack Obama ett utspel där han tydligt inte kommer att tillåta Iran att skaffa sig kärnvapen. Barack ”No change” Obama går i Bush fotspår. Om än lite mer diskret.

Israeltrogna och uppskrämda skribenter såsom Jackie Jakubowski tillåts bre ut sina apokalyptiska demoner med innehåll av såväl Iranfobi som Islamofobi. DN, "I apokalypsens återvändsgränd".

Det är obehagligt, det är direkt skrämmande. Det går att starta världskrig även idag. Det går att föra miljontals människor bortom rim och reson precis som Hitler och andra har gjort. Det fungerar idag, i din tidning, i ditt nyhetsprogram och bland dina medmänniskor. Det fungerar att med en darrande och aggressiv agitation locka fram hat och rädslor, precis som i Tyskland på 30-talet. Att just Jackubowski, chefredaktör på Judisk krönika gör det, får det att svindla. Detta handlar om extremism och inget annat. Var finns EXPO? Tyvärr så står de nog bakom Jackubowski.

En sak till. den där kväljande känslan av att vi närmar oss 21/12 2012 gör ju inte saken lättare att tänka på.

Åsså Grekland, den sista månaden har kören av skribenter fått nya nothäften att sjunga efter. Där finner man samma refräng som tidigare men med förhöjd styrka. Grekland borde skämmas,  sätt dit dom, de slynglarna som inte kan sköta sig. Och som så många gånger tidigare så leder allvarliga "problem" till nya och mer hårdföra praktiska lösningar. Finanspakten har skapats. Någon som överraskats över hur EU:s kontroll har stärkts?

Herman Von Rompuy, vår president blev nyligen uppmärksammad i media. "Musen från Belgien" som ingen trodde på har satt ordningen allt tydligare från bakom kulisserna, enligt experter. Vi andra som kollade upp honom 2009, som hörde hans upprop för En ny världsordning i ett av hans första tal och hur han endast ett par dagar före tillträdet höll tal på Bilderberggruppen, vi drar  likt tjurfäktaren i "Tjuren Ferdinand"  djupa fåror med våra fingrar genom ansiktet av förtvivlan. Vad vart det vi sa?

Ångesten och vetskapen om att hela vår världs ekonomi är att likna vid en schweizerost och att Grekland endast har några fler hål än de andra, känns lättare att sopa under mattan så länge vi har ett rötägg att hänga ut.

Med Assange undanröjd, med den  propagandistiskt nyskapade rätten att få bre ut sig över Syrien och Iran så återstår bara en del smågrus i det närmast fascistiska maskineriet som vi lever mitt upp i.

Occupyrörelsen har utmanat och häcklat samhället tillräckigt länge. men nu verkar det som om det är nog. Runt Wall Street är de redan utslängda. I London blev det upprensning runt St Paul's Cathedral där de huserat och fått "Guds välsignelse", alldeles nyligen. Och häromdagen slog man till på Brunkebergstorg i Stockholm. Media skriver avskedsartikel efter avskedsartikel och kan snart lägga rörelsen till handlingarna. För, när det inte längre finns aktivister på gatorna så behöver man inte ta upp det. Ingen människa ställer frågor om något som inte syns. På gator kan alla se det. Men på nätet når man inte fram till vanligt folk. Det är media som har den kontakten. Det är dom som äger informationskanalerna och som därmed sätter ordningen. Därför behöver de inget göra annat än att inget säga eller skriva om saken.

Läsare, det är en ångvält som kör på just nu. Det är ett monster som klampar fram. En kompositvarelse  ihopsatt av olika samhällinstanser. Det är ett stim med pirayor från olika delar av samhället. Ett stim som sakta men säkert gör världen lite dystrare, lite kallblodigare, lite mer aggressiv och så mycket mer farlig.

Om väst får bre ut sig i öster så står vi till sist inför ett världskrig! Alltmedan människor undersöker de senaste apparna eller köper surfplattor i något konsumtions-center utanför stan. Eller så ser man på SvT:s "Godmorgon"-program där man, förutom att man sprider Iranskräck, dag efter dag pumpar ut nya maträtter, bakverk och viner i något som liknar filmen Brakfesten, där flertalet äter ihjäl sig.

Hjälp till att dra ut sladden, vi måste bryta hypnosen.


Debattlänkar: DN

Tags:
Categories: Framtid/Visioner | Informationskriget | Krönikor av Mats | Politik

0 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper