SHOW ONLY CHRONICLES WRITTEN IN ENGLISH

Demokratin vinner stort


Av Mats Sederholm

Makalöst.

Trots att jag ivrat och försökt lyfta fram vad jag under några år iakttagit, nämligen en djup förändring hos människor och deras förmåga att skapa nya politiska och existentiella förutsättningar, så sitter jag ändå här med hakan hängande.

Den största och mest uppenbara sprickan i EU har rämnat.

Den grekiska tragedin kommer dock att rulla på som vanligt och lär fortsätta så eftersom det inte finns några lösningar för ett ensamt land mitt upp i en omvärld bestående av en legering av politiker, banker och media.

Ni som följer Main Stream Media(MSM)  har fått den retoriska version till hands som berättat om den "grekiska katastrofen",  om det misslyckade landet, om pengarna som är slut, om pensionärer som lider, om Stefan Löfven som minsann inte är imponerad  av folkomröstningen och så vidare. Med hög svansföring vill man framställa Grekland som de misslyckade och vi i norra Europa som de med rätt och ordning. Allt för att slippa bemöta den djupaste skräcken.

Som alla ni märkt som inte låter er bländas av etablissemangets röst,  så återvänder EU hela tiden till Grekland och vill ha en lösning . Om det vore så besvärligt med Grekland för EU så kulle man släppt taget om dem för länge sedan, men det göra man inte och det beror på att man är livrädda för att deras egen värld ska rämna. Hela etablissemanget har varit rädda. Idag är de skräckslagna.

Rädda efter att partiet Podemos i Spanien tagit ett rejält grepp om den politiska utvecklingen och bara på ett år skakat om hela det spanska politiska etablissemanget. Podemos som uppstod ur occupyvågen och 15M-rörelsen för några år sedan och sprunget ur helt nya politiska normer där vänster och höger spelat ut sina roller. Där man istället talar om demokrati vs oligarki, gammalt vs nytt, folket vs kastsystemet och så vidare. Alla de värderingar som åtminstone jag väntat i hela mitt liv på ska komma upp i folks medvetanden. Och nu sker det!

När Löfven tyckte att det var olämpligt med den grekiska folkomröstningen om ja/nej till stödpaketet så var han inte ensam, han delade den åsikten med hela EU-etablissemanget. Senast i Aktuellt efter valresultatet där Fp-ledaren Jan Björklund såg på omröstningen som så att "om man frågar det grekiska folket ifall man ska slippa betala tillbaka sina skulder och få lättnader så får man naturligtvis ett svar från folket som säger att det vill man gärna." Björklund kallar omröstningen för en fejk-omröstning.

Det är rent ut sagt en nonchalans bortom ord. Ett förakt för människor och demokrati. Samma inställning visade också Europaparlamentets talman, tysken och socialdemokraten Martin Schulz ikväll intervjuad på CNN. Jonas Sjöstedt (v) förde sin talan i samma intervju som Björklund och inte heller klarade Sjöstedt av att föra fram grundfrågan, den om demokratin. Hela media borrar istället ner sig i ekonomiska teknikfrågor. INGEN törs diskutera demokrati och människors rätt att säga ifrån.

Vi kan inte ha kvar det här samhället längre. Politiker och media gör oss människor till idioter.   

Den oheliga blandningen av långivare, tjänstemän, politiker, redaktörer och kulturskribenter runt om i Europa suckade djupt när Alexis Tsipras, den grekiska premiärministern offentliggjorde folkomröstningen. Inget är värre för den politiska kasten i synnerhet och etablissemanget i allmänhet än att behöva beblanda sig med människors åsikter. Vi ser detta om och om och om och om igen. Det tvingas lämna över kontrollen till de som de anser "vet mindre".

Och när inte politikerna räcker till för att övertyga människor om det mest förnuftiga så kliver MSM in och skruvar in åsikterna i folks medvetanden. I vår värld så styr rädslan och det var nära att rädslan skulle avgöra den grekiska omröstningen, nära att etablissemangets skrämselretorik skulle förflytta in människor till en gammal passerad världsordning. Grekiska media har haft en vecka på sig att skrämma upp människor och förflytta opinionen från det som var en knapp övervikt för nej-sägarna och en politisk jordbävning i Europa till en seger för ja-sägarna och "trygg gammal mark".

Men det räckte inte, på urgammal demokratisk mark tog det stopp för trojkan och det europeiska etablissemanget.

Hela den pajasföreställning som utspelat sig borde rimligtvis få de allra sista systemtrogna att släppa taget om "den gamla världen". Ni som fortfarande tror att det gamla samhället ska förändra vår verklighet, ni som tror att de gamla normerna med representativ demokrati, mediakonglomerat, övervakning och en hierarkisk ordning av samhället är lösningen, måste väl snart börja ana att det är tvärtom, att det är de stoderna som är problemet.

Vi befinner just nu i ett korrumperat politiskt och ekonomiskt tillstånd.  Vänster- och högerkrafter kämpar med näbbar och klor för att behålla människors respekt för dem och för deras ägarskap om människors grundläggande
livsvillkor och tankealgoritmer.

Maria-Pia Boethius skriver ledarsidor för vänstertidningen ETC och plockar gärna fram lite kritiska klyschor om makten, om vad jag nyss skrev om politikers rädsla för folkomröstningar, om mediamakt och lite annat smått och gott som får vänsterfolk att pusta ut . Men hon eller andra skribenter på ETC kommer aldrig att ifrågasätta det ekonomiska systemet, den representativa och hierarkiska världsordningen och framför allt inte sin egen tidnings maktmissbruk när man ska bemöta alternativa tankar och aktivister.

Och de borgerliga tidningarna behöver knappt nämnas, de kör med högtryckspropaganda just nu mot det grekiska folkets demokratiska rätt men även för vad jag tjatat om länge, rysskräcken.

DN:s chefsredaktör Peter Woolodarski:s ledarartikel nyligen om rädslan för en rysk invasion hade rubriken :

"Vad gör Sverige om det otänkbara inträffar?"

Och varför ska vi ägna så mycket tid åt det otänkbara om där inte finns en mening i att just skrämma upp människor?

Omvälvande händelser har ibland sin största behållning i vad de synar hos omvärlden snarare än händelsen själv.

När Podemos var på väg att segla upp som ett hot mot de två, sedan tiotals år etablerade spanska huvudpartierna, så agerade de representativa politikerna.
2014 läckte nämligen ett internt dokument ut tillhörande det spanska socialistpartiet PSOE där man kunde läsa om hur partiets strategi gentemot uppstickarpartiet Podemos var att isolera dem genom att kalla dem för extremister. Vi ser hur denna strategi tar en allt tydligare och grövre form överallt dessa dagar. Men borgerliga tidningar eller grindvakter i vänstertidningar är inte de som kommer att sätta ordningen framöver, de står istället i vägen för det nya, det är du och jag och alla andra människor som ska sätta ordningen.

Tydliga nej till det gamla och modet att inte falla för populistiska skrämselord som "populism" är ett av recepten. Att säga ifrån, att välja väg såsom det grekiska folket gjorde tidigare i år ledde fram till en grekisk finansminister Yanis Varoufakis, som anser att:

The purpose of studying economics is to learn how not to be deceived by economics.

Att konstgjorda pengar, räntetjuveri, ett demokratifientligt etablissemang gick förlorande ur denna omröstning är mycket stort, enormt stort, men ingen slutseger. Så här kommer det att vara framöver, ständigt nya oroshärdar, nya tankar, nya rörelser och nya hot mot den gamla ordningen.

Låt oss följa i grekernas fotspår och höja vår röst, det är dags för en ny tid, för en ny era av yttrandefrihet och demokrati.


De stora frigörande förändringarna för mänskligheten har inte skett som ett resultat av etablerade, och institutionella krafters ordnade aktioner utan som ett resultat av oordnade, oförutsägbara och spontana aktioner som i sin tur öppnat upp för sociala förändringar underifrån.
James C  Scott

 


Tags:
Categories: Krönikor av Mats | Politik

0 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper