SEE ARTICLES IN ENGLISH ON THE NEW BLOG - BEYOND

Gudsfobikerna Humanisterna och deras vänner - Del 2


Av Mats Sederholm

Krönikan om Gudsfobikerna drog och drar fortfarande till sig en hel del besökare här. Sånt här vet man inte riktigt om i förväg och det är alltid intressant när man inser att man ställt sig mitt i vägen för någon negativ trend i samhället.

Humanisterna symboliserar en slags nyateism. Ungefär som när nyandligheten slog rot på 90-talet. Men i alla sådana här rörelser så finns det förstås ytterligheter. Humanisterna utgör inga undantag.

Jag kan hålla med Humanisterna om att man ibland bör fråga sig ifall t.ex. staten ska subventionera skolor med religiösa inriktningar som är så starka att en sund och objektiv uppfattning av verkligheten riskeras. Men som jag nu i flera diskussioner försökt att förklara så är det samhälle vi lever i, det ”vanliga”, också utsatt för en så stark ”vetenskapligt ideologisk” programmering att en sund verklighetsuppfattning likafullt riskeras.

I startfältet för mänsklighetens existens finns materialismen och sen några hundra år tillbaka också dess följeslagare vetenskapen. Här finns också andligheten som en mänsklig naturlig del av vår tillvaro, av vårt sökande efter varför vi existerar. Andligheten är ett faktum oavsett dess innehåll och den påverkar människor.

Vetenskapen är ett uttryck för ett materialistiskt sökande och existerar likafullt, oavsett dess innehåll och den påverkar också människor. Alltså, två sätt att närma sig förståelsen för vår egen existens.

Båda inriktningarna existerar oavsett vad anhängarna inom varsin skola anser om den andra. Båda har var sin existentiella ”smak”, smaker som sätter spår i människors psyken, smaker som också drar till sig olika typer av människor. Det senare är oerhört viktigt att förstå.

Andligheten har en tendens till att dra till sig människor som hellre vill tro och finna tröst och vägledning än att själva våga möta verkligheten. När det krisar så flyr de bort till sin ”fader”. Vetenskapen drar till sig människor som söker kontroll i det logiska och som känner obehag i helhetssyn, visioner, holistiska synsätt, inre upplevelser o.s.v.

Grundfrågan är ifall vi vill ha ett samhälle präglat av enbart endera arketypen. Grovt uttryckt, flummaren eller nörden.

Hos de vetenskapstroende finns en inneboende förkärlek till att just särdela, logikifiera och få kontroll över tillvaron. De faller dem alltså naturligt att hålla isär saker. De upplever det som oseriöst, osäkert, spekulativt eller flummigt om inte saker hålls isär och kan hållas under total uppsikt. Att humanisterna vill skilja på staten och andligheten, ja säkert andligheten och ALLT annat, är en följd av dess anhängares personliga dragningar. Tillfredställelsen i ”Skilj åt, och håll koll!”. Själv anser de säkert att detta inte är en personlig fråga utan just en allmän sanning, men det ingår i ”sjukdomsbilden.”

Vad blir nästa steg? Att se över människors personliga och religiösa åskådningar? Kanske man bör se över sociala bidrag till människor som väljer att leva sitt liv i en djup religiös tro? Vad finns mer som inte bör beblandas? Är en människa som grundar sitt liv på något så ”vansinnigt som en Gud” tillräckligt rationell för att få vissa jobb? Är det vettigt att de ges förtroendeposter, chefsbefattningar eller andra uppdrag när man ändå vet att de hellre tror på en Gud än på ”verkligheten”? Ja hur ska vi göra med dessa människor som ratar vetenskapens självklara syn på vad som är sunt förnuft. Tja, med rätt övertygelse, den ateistiska/vetenskapliga så finns det nog inga gränser kvar.

Ateismen och humanisterna gränsar till främlingsfientlighet.

Och man frågar sig, ska dessa ”gudlösa” arketyper till människor få sätta sin prägel över vår kultur, vårt samhälle och våra sociala och personliga värderingar?

De flesta av er som varit till en vårdcentral och träffat en läkare vet hur känns att stöta på en av dessa vetenskapligt fostrade mekaniska produkter. "Jaha hur var det här då"? En person vars största uppgift är att söka efter mätbara fysiskt/mekaniska värden i dig som biologisk maskin, är ingen helare. Han är en kroppsmekaniker. Han slänger fram resultatet på blodproverna och säger åt dig att du är frisk och vill inte höra mer på dina åsikter. Han är inte intresserad av människor, av dina upplevelser, av din erfarenhet eller dina berättelser om hur du upplever dina symptom.

Humanister och ateister ÄR en del av den nya strömningen av visionellt förfall. De fungerar utmärkt ihop med den nya tidens alltmer kortsiktiga och ekonomiska/strategiska/kunskapsklossorienterade cyniska utveckling. En utveckling som leder till mindre tid för eftertanke och en djupare kontemplation, för mindre möjligheter till ett större och bredare seende. ”Vadå visioner, har du bevis för dom?”

Bryt ner, analysera, logikifiera och håll isär. Nördarnas tidevarv är här. Den själsliga fattigdomens riddare drar sina svärd. Varje försök till att ge större bilder av vår existens, till att se bortom nördarnas hårt kramade pusselbitar till existentiell trygghet, måste motarbetas, med förnuftet. Eller hur va?  Vi som ser hela pusslet och bilden men utan att kunna referera till varje bits inbördes och vetenskapliga ordning, ser trenden tydligt.

Fred skapas genom att man bygger broar, att man ser samband, att man vågar se den andres utgångspunkter, att man törs arbeta emot kortsiktiga och till synes logiska motsatser. Fred byggs genom att man vågar tro, att man vågar ha en inre syn, att man har tillit och att man bär på något som går utöver realisternas närseende. Fred kan inte skapas om man inte vågar släppa kontrollen och det är det sista som nyateisterna vill. Tro och vetenskapligt grundlösa antaganden är faktiskt en nödvändighet för en konstruktiv utveckling.

Kan Gud ha skapat jordens utveckling genom att delvis använda sig av Darwins utvecklingslära?

En frågeställnng som syftar till att skapa förståelse och ett större seende. När humanister bemöter sånt här så blir kommentarerna just av typen ”svammel”. De hamnar i en existentiell svindel, de förlorar fotfästet och återvänder så fort de kan till sin vetenskap, den som inte ens släpper igenom ett cigarettpapper mellan de etablerade kunskapsstenarna.

Vill du låta dig styras av denna mer robotorienterade ideologi som breder ut sig alltmer? Det är frågan. Att låta mitt liv styras av bibelcitat är inte det minsta bättre, men det är inte de som har makten i samhället just nu, inte här i Sverige i alla fall. Jag väljer därför att sätta fokus på det som hotar och styr mest.

Humanisten Eva Dahlgren frågade sig: Vem tände stjärnorna? Ja vem var det Eva, vem var det?

Idag så tror de mest insatta att universums tände sig själv, att det skedde naturligt, jaha men om det inte fanns något innan, var kom naturligheten ifrån?

Det finns alltid en rest kvar, en liten ficka av ouppklarade rester som inte får den existentiella formeln att gå ihop för de vetenskapstroende. ”Ja det är ju fan att det alltid ska finnas nåt skit som förstör den vackra matematiken.”. Det där jobbiga som ständigt irriterar och förstör för en när man tror att man hade full koll på tillvaron. Men det är en del av vår verklighet. Formeln går inte ihop eftersom den är härledd ur en vidare tanke, just nu ointaglig för vetenskapen eftersom den är ickematerialistisk. Osäkerheten är garanten för rörelsen, Rörelsen är livet självt, den är äventyret och magin. Den är vår skapelses signum och den genomsyrar ALLT.

Tron på formeln som ska förklara allt är nördarnas våta dröm. För oss andra så är osäkerheten drömmen vi lever i.

Mats

Tips: Axess tv har ett intressant program på webben om nyateism

Missa heller inte krönikan som föregick denna "Gudsfobikerna Humanisterna och deras vänner".

Debattlänkar: Dagen Dagen Aftonbladet GT SvD SvD SvD SvD


Tags:
Categories: Andlighet | Krönikor av Mats

5 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Comments

February 18. 2009 11:31

Patrik Lindenfors

Ja vad säger man? Svammel - som du vill att jag ska svara - är fel uttryck i sammanhanget. Humanisterna är inte nördar som inte tillåter/vill ha/accepterar andliga upplevelser. Tvärtom är vi upprörda över att religionerna har monopol på det andliga. Andlighet är för viktigt för att låta någon viss åsiktsyttring få han ensamrätt. Andlighet åt alla! är vår enkla åsikt. Det här gör att hela resonemanget i ditt inlägg är fel ute. Så, beklagar, men du fäktas mot väderkvarnar. Om det var Humanisterna du ville kritisera så får du försöka igen.

Patrik Lindenfors

February 18. 2009 12:15

mats

Hej Patrik

Det vore ju fantastiskt om det du sa vore sant.

Men nu undrar jag om det är samma Humanister som du och jag pratar om.

På Humanisternas hemsida står det:

"Grundläggande för humanismen är kritiskt tänkande och en vetenskaplig kunskapssyn. Humanismen är en sekulär - icke-religiös - livssyn som anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism."

Din överraskande positiva inställning till andlighet finns INTE representerat här, eller i din "chef", Humanistordföranden Sturmarks uttalanden.

Jag vet inte vad du menar med andlighet. Men andlighet är ett alternativ/komplement till materialismen. Andlighet förutsätter en syn på en icke-materiell intelligens och jag tror inte du får särskilt många av dina humanistvänner med dig på det.

Som sagt, på hemsidan tar man avstånd från "övernaturliga förklaringar av tillvaron".

Pratar vi samma Humanister?

Mats

mats

February 19. 2009 08:07

Eric Wadenius

Hej Mats!

Mycket intressant läsning och jag tackar dig för att du deltar i debatten.

Jag tror dock att du missuppfattar humanism då du skriver- "Varje försök till att ge större bilder av vår existens/.../ måste motarbetas, med förnuftet."

Tvärtom! Visst använder vi förnuftet, men om det är något som humanism söker så är det helhetsbilden. Skillnaden mellan humanister och (ska vi slänga till med) kristna är att vi inte ropar "Eurika" innan det att vi vet ifall vi faktiskt har hittat något. Vi vill kontrollera vår "kunskap" så att vi inte lurar oss själva (därav förnuft och vetenskap, de enda två metoder som kan berätta för oss om vi lurar oss själva eller inte).

Att humanister skulle sakna andlighet ser jag som främmande för min erfarenhet av mig själv och humanister. Andlighet är dock inget övernaturligt för en humanist, utan beskriver den känslan av storslagenhet och utsatthet som man kan känna när man tittar upp på en klar stjärnhimmel eller någon av bilderna tagna av Hubbleteleskopet. Personligen tycker jag att en "brinnande buske" med andliga mått mätt bleknar i jämförelse med dessa exempel ovan.

De som saknar andlighet är inte humanister utan de som aldrig ställer sig frågorna.

"Kan Gud ha skapat jordens utveckling genom att delvis använda sig av Darwins utvecklingslära?"

Visst skulle det kunna vara så, men Darwins evolutionsteori (1859) handlar om "uppkomsten av nya arter till följd av naturligt urval", inte "uppkomsten av nya arter till följd av övernaturligt urval". Alltså kan inte Darwins teori innehålla en Gud såvida inte denna guden är naturlig och inte övernaturlig.

Min inställning som humanist är att vi inte skall anta mer än vad som behövs för att förklara ett fenomen. Om naturligt urval förklarar uppkomsten av nya arter, på samma sätt som gravitation förklarar varför en kropp dras emot en annan, så anser jag det onödigt att säga att dessa fenomen styrs av ytterligare en orsak, en övernaturlig kraft - Gud. Det är bara att godtyckligt kalla en sak för en annan utan att ha höjt förklaringsvärdet, samtidigt som det är att missbruka ett ord (Gud) som innehåller så mycket mer information än vad det där används till att förklara.

Humanism är en ödmjuk inställning till verkligheten, en öppen inställning, en inställning som prövar allt och testar sig fram. Jag kommer personligen inte att ropa "Eureka" förän jag har goda skäl att anta att jag har funnit något.

Med vänlig hälsning,
Eric Wadenius

Eric Wadenius

February 20. 2009 01:26

mats

Hej Eric

”jag tackar dig för att du deltar i debatten. ”
Tack själv för att du engagerar dig också här på Klar Sikt,


”Ja hur ska vi göra med dessa människor som ratar vetenskapens självklara syn på vad som är sunt förnuft.”

Jag var nog väldigt luddig med syftningen här. Detta ska ses som ett uttalande av Humanister och med fokus på deras självklara syn på vad som är sunt förnuft


”Vi vill kontrollera vår "kunskap" så att vi inte lurar oss själva (därav förnuft och vetenskap, de enda två metoder som kan berätta för oss om vi lurar oss själva eller inte). ”

Ja och krönikan beskriver just  humanisten/vetenskapens svaghet för kontroll. Ibland bär osanningar längre än sanningar, menar jag. Tron kan vara mer konstruktiv än fakta. Tron går inte att kontrollera och är gränslös, medan ”kunskaper” alltid är föremål för en subjektiv värdering.  Och vill man ta sig utanför den senare så är tron och tillit den enda metoden.


” Att humanister skulle sakna andlighet ser jag som främmande för min erfarenhet av mig själv och humanister.”

Jag erkänner att jag kanske använt ordet andlighet lite slarvigt,
”... känslan av storslagenhet och utsatthet som man kan känna när man tittar upp på en klar stjärnhimmel ...” är förstås också en slags andlighet . Men i mina ögon oerhört snäv eftersom det som fascinerar den andlige humanisten i så fall är strikt bundet till en materialistisk syn.

Det som är övernaturligt idag blir med kunskaper naturligt imorgon. Även en intelligent skapare kan tids nog innefattas av vetenskapen.
”Personligen tycker jag att en "brinnande buske" med andliga mått mätt bleknar i jämförelse med dessa exempel ovan. ”
Håller med!

"Kan Gud ha skapat jordens utveckling genom att delvis använda sig av Darwins utvecklingslära?"
Visst skulle det kunna vara så, men Darwins evolutionsteori (1859) handlar om "uppkomsten av nya arter till följd av naturligt urval", inte "uppkomsten av nya arter till följd av övernaturligt urval". Alltså kan inte Darwins teori innehålla en Gud såvida inte denna guden är naturlig och inte övernaturlig.

Nja du tänker verkligen i vetenskapliga termer och försöker kontrollera gränserna såsom jag beskrivit det i min krönika.
Vad jag menar är att det naturliga urvalet INGÅR i skapelsen och att skapelsen har någon form av intelligent skapare. Skaparen har satt upp spelreglerna, de framstår och är i en mening naturliga, men också i sitt ursprung  orkestrerade av skapelsen. Varför måste du skilja detta år? Det är inte konstigare än några myror som iakttar en bil som kör ner i diket. Vetenskapsmyrorna skulle kontrollera bilens mekanik och konstatera att bilen kördes ner i diket därför att hjulen vred sig som så att bilen svängde. Helt rätt. Sen påstår någon annan myra att bakom varje bils rörelse så finns det en medveten handling. Vetenskapsmyrorna kilar runt och letar efter medvetenheten men hittar inga spår. De kommer att fortsätta att hävda att bilen körde ner i diket på ett "naturligt" sätt,  Så varför tro på det övernaturliga pratet om osynligt medvetande som påverkar bilen.

Problemet är att vetenskapen/ateisten vill ta patent på ordet naturlighet. Det finns ingen naturlighet eller övernaturlighet.  Det finns bara känt och okänt.
Vetenskapen vill, precis som andra existentiella synsätt, äga gränserna, de vill ha kontroll och använder då ord och normer som, från att inte egentligen betyda någonting, plötsligt ges en patenterad mening. Men som fortfarande är subjektiv. Ungefär som att vissa använder ordet ”god” till att just rättfärdiga sin existentiella/politiska syn.  Plötsligt sätter de gränsen för godhet inom ramen för nån religion, eller nån politisk inriktning eller vad som helst.

”Humanism är en ödmjuk inställning till verkligheten, en öppen inställning, en inställning som prövar allt och testar sig fram.”

Hmm kan förstå din syn här och jag tror säkert att humanister ser sig själva som öppna och filosofiska o.s.v. men en existentiell syn som statiskt manifesterar materialism som den enda sanningen, är blockerande. Enda referensen till materialism är icke-materialism. Man kan kalla den senare för ond, oseriös, felaktig eller vad man vill, men man gör det då bara för att försvara ”sin art/kår”, som jag ser det.

” Jag kommer personligen inte att ropa "Eureka" förän jag har goda skäl att anta att jag har funnit något.”
Det beror på hur du letar. Du finner vad du begränsar dig till att leta.

Mats

mats

February 20. 2009 07:11

Fredrik

Hej på er!

"Humanisterna" börjar bli ett skämt. Lite som andra brödraskapsföreningar. Liksom begreppet Gud så verkar ordet Humanisterna bli en upphöjd företeelse.

Det verkar finnas något diktat från högre ort i föreningen att bland medlemmer gå i debatt med:"Jag är med i Humanistern och skulle vilja säga..."

För de som har en holistisk livssyn förstår att Humanistföreningen inte tillägger någonting i debatten. Dessutom är det i vanlig ordning en klassisk manlig lite fånig förening.

Vi är var och en av oss skapare av våra egna liv. Sätter vi gränser för oss själva i tanken kommer detta manifesteras i våra liv.

Att debattera kring livets varande, skapande och hur mänsklighetens utveckling ser ut, har sett ut osv tenderar att frångå människans egentliga mening. Nämligen att skapa, att expandera sinnligt, intellektuellt och andligt.

Ska vi genom tankekontroll, hur "god" den än är, begränsa människan ja då har skapat en ny form av religion.

Men vi måste bort från religiositet, från normer, från tankemässiga begränsningar. Vi måste bort från dualism. Från särskiljan.

Vi behöver verkligen höja vårt holistiska seende, vårt känslomässiga seende. Vi behöver mer kvinnligt inflytande, som knyter oss an till moder jord så att säga. Vi behöver inte fler tankesmedjor och andra manliga attribut. Eller pojkiga företeelser.
Vi behöver inte bli intellektuellt bekräftade hela tiden.

Vi behöver egentligen inte fler debatter, då de tenderar att konservera dualism och få oss att fastna i huvudet. Vi behöver snarare samtal, förtroliga, drömska, verkliga. Där är jag idel öra!

Fredrik



Fredrik

Add comment


(Will show your Gravatar icon)

  Country flag

biuquote
  • Comment
  • Preview
Loading



Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper