SEE ARTICLES IN ENGLISH ON THE NEW BLOG - BEYOND

Mänsklig Andlighet

Av Mats Sederholm

Andlighet, ett ord som väcker rädsla, anstöt, ilska men som också drar och gäckar.

Finns det något annat? Is it anybody out there?

Skapar måhända ordet andlighet en hätta av kletighet, en känsla av korkad salighet, eller något snustorrt som passar in på religioner. Med religioner så följer dessutom makt och översitteri. Med andlighet så följer också innebörden övernaturlighet och sådant som ett av vår världs starkaste trossystem, vetenskapen, ivrigt tränat oss att stänga dörren till.

När jag nu kommer att berätta om något som jag sedan 10-15 år tillbaka kallar för Mänsklig andlighet, så vill jag på en gång säga att det är fritt från makt, från översitteri, fritt från religion och tämligen kravlöst. För innebörden av Mänsklig Andlighet strider samtidigt mot det mesta inom nyandligheten, det strider mot de flesta teosofierna och filosofierna, det strider mot religionerna.

Mänsklig Andlighet är något så ovanligt som ett bejakande av människan. Den är på DIN sida. Den inbegriper dina svagheter, din oförmåga, din längtan, dina kunskaper men framförallt så värderar den inte.  Dina svagheter är lika heliga som dina styrkor. 

Du kan vara helt lugn, jag söker inga lärljungar, jag söker ingen församling och jag skulle må direkt dåligt ifall någon vill ”gå med”. Du är redan med, du är redan kvalificerad som människa. Mänsklig Andlighet är bara ett sätt att beskriva min existentiella syn, mer än så är det inte.


Inbegriper då Mänsklig Andlighet en Gud?

Nej, det vore att ta i, men den inbegriper absolut flera intelligenser bortom den mänskliga. Jag tror nämligen inte att universums sista utpost för medvetenhet stannar vid människan.  Det är inte särskilt logiskt helt enkelt. Handen på ditt mänskliga hjärta, vad tror du?

Och jag tror heller inte att den enda universella medvetenheten pågår i samma ”domän” som människans. Det finns andra nivåer, dimensioner eller frekvenser som vi normalt sätt inte medvetandegör eller är förmögna till att medvetandegöra.

Är Mänsklig Andlighet en sån där andlighet som säger att allt är rätt?

Nej. Allt är inte rätt. Om allt vore rätt och till fulländning så skulle vi inte uppleva ångest eller övergivenhet, vi skulle inte ta självmord. Många upplysta vill gärna snacka sig runt det här och säga att allt är fulländat, men det går inte. Pain hurts! Så enkelt är det. Sätt en hand på spisplattan och du får skador för resten av livet. Det stannar med det, det händer inget mer. Skit i karma, skit i Guds underliga vägar, skit i vad dina vägledare säger. Gör inte om det bara!

Universum eller en Gud vet inte allt. Om allt vore känt så skulle allt vara statiskt och sakna rörelse. Osäkerheten är en välsignelse. Okunskapen är vår räddning. Utan den vore allt dött.

Jora, smärtor och destruktivitet kan leda till uppvaknande eller till insikter, men bara ibland! En del missbrukar alkohol eller droger från tonåren tills att de dör och de blir inte ett dugg klokare. Det är bara tragiskt, punkt slut.

Universum gör så gott det kan. Den kosmiska intelligensen prövar sig i olika gestalter och former. Vi tillhör en, den är lika osäker och oklar som någon annan hävdar jag.

Som ni märker så erbjuder Mänsklig Andlighet inte särskilt mycket hopp . Den bara ÄR. Eller som en bekant i USA kallar det, IsNess. Med bristen på hopp så vinner den garanterat heller inga anhängare. Kunskaper och insikter om oss själva eller om vår omvärld tycker man skulle vara intressant, men icke. För det är hopp och tro som drar i den gängse andlighetens anhängare.

Mänsklig Andlighet sitter på hur mycket kunskaper som helst. Men den bejakar lika mycket våra känslor. Det är just där som den bryter med religionerna eller med österlandets upplysning.

Nyandligheten och filosofin är orienterad kring MIND. Att vara insiktsfull, påläst och intellektuellt väloljad. De klassiska religionerna bygger på något som inte är så långt ifrån, nämligen regler och ordningar som ska följas och dyrkas före allt annat. Fortfarande är det MIND orienterat. Fortfarande finns det ingen andlig koppling till vad vi känner och upplever. Fortfarande finns det ingen relation till människors vardag och egna verklighet. Fortfarande räknas inte DU.


Den Mänsklig Andligheten handlar inte om intellektuell förädling, den handlar inte om att enbart utveckla sina tankar eller sitt intellekt. Hur sexigt är det?

Vem vill träffa en tjej eller kille som är bra på schack eller som kan referera till 500 författare, men som inte gillar ett ordentligt knull, som inte har förmågan att skratta så man nästan kissar på sig, eller som inte har förmågan att lyssna på dig och känna med dig?

Hallå landa! Var ärlig, var enkel! Du vet, jag vet - vad som ger mänsklig näring i långa loppet. Lägg ner snobberiet!

Finns det ingen riktning med Mänsklig Andlighet, är den likgiktig? Är ALLT okej?

Nej, den arbetar utifrån balans. Den lyser upp när vi klarar av att både tänka och känna. Den hedrar både bearnaisesås och tanken att skapelsen är ett hologram. Men den slocknar vid alla typer av obalanser och missbruk. Känslomässiga, intellektuella, kulinariska eller filosofiska. Missbruk leder inte någonvart. Förädling leder till tomhet, mångfald däremot, en palett fylld med allt vad livet kan erbjuda, leder till ett skapande med kvalité. Det leder till innovation, uppfinningar och mänsklig blomning. Och utan vårt rika känslospel så faller allt platt ihop. Skratt, förtvivlan, melankoli och bubblande flatskratt är våra toner, det är människans signum. Känslor är inte underlägsna intellektet, fastän våra normsystem så gärna vill få oss att tro så. De krafter som styr vill gärna prioritera det så. Skarpa tankar är viktiga men om de inte får föras fram på en bärvåg av känslomässig närvaro så dör de. Därför är vad alla våra stora tänkare genom historien velat förmedla, förpassade till en påläst liten klick av människor. En intellektuell eller kulturell elit. Enorma tankeresurser utan verklig innebörd, andliga gurus och vetare går till spillo eftersom de aldrig når fram.  


Och nej, det är inte tanken som kommer först. Inget som människan skapar börjar med tanken. Allt börjar med en längtan och vilja, sen kommer våra känslor och lust, först DÄREFTER strukturerar vi det till en tanke. För med tankens hjälp kan vi sedan genomföra det i handling.

Men i vår programmerade värld så ingår det i våra normer att höja upp tanken till skyarna. Kunskaper staplade i olika ordningar, fakta samlade på hög, examina, glosor, namn på saker, rabblandet av kända citat, bla, bla bla. Nördvarning!!! Och framför allt, programmering! Tankekrig kan aldrig vinnas förrän de också berör människor. Därför är det så lätt att kontrollera människor med enbart skarpa hjärnor, eller för all del, människor som enbart reagerar känslomässigt. De är förutsägbara.   

Människor är rädda för att känna. Börjar du känna så kommer du i kontakt med det sårbara. Gränserna flyter ut och du riskerar att mista kontrollen. Du faller och ju mer skador och trauman du besitter, desto mer orienterad kring MIND tycks du vara. Där i ditt sinne kan du kontrollera, dela upp och dissekera.  Men till vilken mening? Blir folk mer harmoniska av det, Nej knappast.

Mänsklig Andlighet söker utvidgning, inte höjning.  Den söker bredd, beröring och kunskaper. Den är rund och håller ihop, inte spretig och taggig.

Den saknar mästarnas hierarkier och graderingar. Den som utvidgar sig åt alla håll vinner inga pris, men mår bättre. Den Mänskliga Andligheten värnar om tiden på jorden, men bejakar lika mycket en förståelse om alltet. Ju mer man klarar av att njuta och förstå av skapelsen, desto bättre. Om jag vore religiös så skulle jag säga, då är du närmare Gud eftersom Gud är allt. Och du kunskapsivrige, ju mer du definierar Gud, ju längre bort kommer du från honom/henne.


Vill du växa upp till skyarna i din förståelse om alltet så måste du samtidigt låta rötterna växa motsvarande mycket. Annars faller du!  Utan rötter i Moder Jord så når du aldrig din Fader heller.

Den Mänskliga Andligheten bejakar alltså känslan lika mycket som intellektet, eller i metafysiska termer, det kvinnliga lika mycket som det manliga.

Människan är en skapare, en Gud. Men de krafter som styr i vår värld söker envetet att få oss att tro annat. De kapar effektivt alla de förutsättningar som ger oss en chans till kreativitet. Kreativiteten hör till villkorslöshet, till kaos, till olydighet, till känslor. Den är trendernas största fiende. Trenderna försöker forma barn med maximala kunskapsförråd så att de kan fungera som oklanderliga systemarbetare tids nog. Trenderna tvingar dig att välja mellan blåa och röda ideologier, trenderna betalar dig dåligt för arbeten som handlar om vård, konstnärlighet eller andra humana eller kreativa arbetsuppgifter. Politiker skiter i det, kapitalet skiter i det, fackpampar skiter i det.

Mänsklig Andlighet tror på andra intelligenser än människan.  Hmm det gör väl de flesta, kanske du tänker!  Men, det är bara det att, så fort du frågar ifall andra liv i andra världar skulle kunna besöka oss, så sticker 90 % av hobbyfilosoferna.


I mars 1993 lyser något som kan liknas vid en stark stjärna upp sig och slocknar efter några sekunder. Jag står då och kissar ute tillsammans med en kompis. Det upprepar sig, men då har ljuset förflyttat sig, De lyser till och slocknar igen efter en ny förflyttning. Detta upprepar sig några gånger och efter en rät bana. Till sist så är ljuset rakt ovanför oss.  Då tänds det åter igen och far rakt upp bland stjärnorna med en accelererande spiralrörelse.

UFO-ballong, Venus, inbillning, fylla, nageltrång, sinnessjukdom, eller bara: ”Fan sluta prata om sånt där, det finns inte punkt slut.”  Ledsen men… jag skiter i dina åsikter!! OKEJ!
Jag kan se saker med egna ögon. Det kan kompisen också göra, liksom några av hans kollegor kan, när han som kapten på MD80 i SAS pratar med sina styrmän om erfarenheter från mörka stjärnklara nätter.

Jag skulle kunna fylla den här krönikan med andra erfarenheter om okända världar. Jag skulle säkert kunna skriva 200 välfyllda krönikor om samband mellan människan och kosmos, om kosmiska strukturer, om andlighet, om okända världar eftersom jag både erfarit och studerat sådant sedan jag var liten men det är inte Klar Sikts mening. Inte annat än som komplement till sådant som kan föra mänskligheten framåt, som kan bringa just klar sikt.  Och jag menar att människan har precis ALLT den behöver för att kunna skapa ett paradis på jorden. Men vi tror på en massa skit som inte gagnar oss. Hierarkier, auktoriteter, stålar, ideologier och makt.

Den mänskliga andligheten nedvärderar inte. Den tror på dig, den tycker lika mycket om din bräcklighet min goda medmänniska, som dina styrkor. Den är människans egen andlighet, den är Moder Jords andlighet, den skiljer inte sina barn åt, den handlar inte om sekularisering, om att förstå genom att dela upp, utan om fred och en gemensam bild. Den säger inte HUR du ska göra, men den är klok nog att berätta för dig vad som händer om du gör si eller så. Du bestämmer själv.

Den mänskliga andligheten är hjärtats andlighet. Den bultar för livets mening, för skapelsen i alla dess former, för det lilla och de stora och för oss människor och våra svagheter och färdigheter.


Den ser att det finns en själ. En själ som vi återkommer till efter livet, en själs kunskaper som vi skulle kunna söka och bättre förstå under vårt liv på jorden. Men också en själ, som trots allt den känner till, om och om igen väljer att återvända till jorden och människan. Det måste vara nåt med ett gott vin, med fjärilarna i magen när du blir förälskad, med ett barns kiknande skratt och så mycket annat,  som får oss att återvända. Något som trots att själen mister alla kunskaper i samma ögonblick som den inkarnerar är värt att stiga ner för. Något, vars helighet gått religionerna förbi, något vars insiktsfullt gått filosoferna och teosoferna förbi. Något som vi alla bär på, något som vi alla kan dela på, något mänskligt.

Och jag är rädd för att hur mycket man än förädlar sitt seende så dimper man ner här igen till slut. Skapelsen är ett kretslopp och inte tävlingslopp.

Vill du lära, känna och växa i skapelsens alla former, eller vill du låta dig nedvärderas, komma till korta, och konkurrera med dina medmänniskor i jakten på positioner, på expertis, på meningslöst vetande?

Kunskap är inte makt.

Kunskap är makt när den kompletteras med handling.  Att veta men aldrig förmå att göra måste ju vara rena tortyren. Som en elspänning som aldrig går att jorda och använda. Dessutom, utan handling så vet du aldrig ifall dina tankar bär. Och ifall du aldrig vet ifall dina tankar bär, så blir du aldrig klokare.

Jo, jo man kan göra maträtter i huvudet och genom att bara läsa recept, men det blir ju inte så smakfullt. Och du kommer alltid att vara beroende av de som går hela varvet runt, de som skriver recepten, de riktiga kockarna, de riktiga livskonstnärerna, de som följer skapelsens kretslopp, de som tänker och gör. De som behärskar IsNess.

The dreamers, the makers, the singers and the shapers.

Mats
Tags:
Categories: Andlighet | Esoterik/Filosofi | Krönikor av Mats

18 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Comments

May 24. 2009 03:46

jerry

Jag har funderat på vad som händer om man återföds så mycket så att man till slut "vet allt". Enligt vissa böcker blir man förenade med "gud" eller "medvetenheten" men för att komma dit måste man vara helt "förfinad".
men jag funderar på om det ändå inte är nivåer, om man inte hamnar nån annanstans, på nåt "finare" ställe.

Enligt uppdrag universums lag så finns det nio nivåer på planeter man kan återfödas till men jorden är bara nivå ett, lekskolenivå typ. Men jag vet inte jag om jag tror på det. Eller jag vet inte.

jerry

May 24. 2009 13:34

mats

Hej Jerry

"Enligt vissa böcker blir man förenade med "gud" eller "medvetenheten" men för att komma dit måste man vara helt "förfinad". "

I min mening så är sådant tänk ett resultat av våra sätt att uttolka något vi inte känner till. Och vi gör det såsom vi själva blivit programmerade till att se på saker och ting. Det blir den hierarkiska förklaringsmodellen som kliver in.

Där går alla i skolor och kvalificerar sig vidare klass efter klass precis som här på jorden. Och t.o.m. har jag sett sådana här beskrivningar som säger att man man måste gå om ett år om man inte gör rätt!

Ja och hur känns det här i hjärtat då? Vad blir nästa steg, smäll på fingrarna om man inte är tyst i livet/klassen, själsliga doktorsavhandlingar ... ??

Det här är enligt mig samma kategori av kategoriserande som talet om gamla och nya själar.

Kanske alla inkarnationer existerar parallellt och utanför vårt dualistiska/hierarkiska tankesätt där först måste komma först och sen måste komma sen. De existerar eftersom de är olika upplevelser som skapelsen längtar efter att få erfara och överallt och hela tiden gör.  

Mats

mats

May 25. 2009 00:52

jerry

då kan man ju fundera vad utveckling är. För utveckling genomgår nog alla själar, eller inveckling för en del, eller för vissa går det till och med bakåt.

Men utveckling är nog när man lär sig att förstå sitt handlande och vad för konsekvenser det för med sig och med den förståelsen handlar bättre, dömer andra mindre, och ens handlande genomsyras av kärlek.

Och mänsklig utveckling tordes ske genom att skapa något själv, inte klanka ner på vad andra skapar. Genom att visa vägen genom att handla istället för att döma.

Och genom att söka förening istället för splittring.


jerry

May 26. 2009 16:07

mats

Hej Jerry

"För utveckling genomgår nog alla själar"
Det tror jag också. I ett större perspektiv utvecklas hela denna skapelse och allt som ingår där.

"Men utveckling är nog när man lär sig att förstå sitt handlande och vad för konsekvenser det för med sig och med den förståelsen handlar bättre,"
Håller med om det. Det är det kretsloppet jag menar. Tänk - Pröva tanken i handling - Lär av handlingens konsekvenser - Tänk ny tanke - Pröva den nya tanken i handling o.s.v.

"Och mänsklig utveckling tordes ske genom att skapa något själv, inte klanka ner på vad andra skapar."

Det beror på hur man klankar ner. Man behöver få spegla sig i andras varande och skapande. Vi interagerar med varandra VI gör saker mot varandra hela tiden. Här måste man få tillåta reaktioner och åsikter om andra. Men när det får slagsida på att peka att klanka ner på andra så är det dags att tänka om anser jag.

Mats

mats

June 14. 2009 10:03

Camilla Persson

Sätt en hand på plattan och du har brännskador för resten av livet, skit i gud, skit i karma o. änglar. You´re in Realia sucker!

is it anybody out there?
mhm.
but.
is it anybody in there?
God = intelligence force = creative solutions

Tänk bara på plastikkirurgi. Tänk bara på IT. Tänk bara på morfin. exemplena är många - allt är möjligt!

Camilla Persson, författare



Camilla Persson

November 26. 2009 17:44

Lisbeth

Hej!
Känslan färgar tanken. Om vi blir rädda (en känsla) så upplever vi t.ex. fruktan. Sedan kommer tanken. Den kommer i lägre molekylarslag t.ex. i form av hatyttringar, förakt, vrede. Det går hand i hand.

Vi får lära oss att leva ut våra känslor, men visst många är rädda för dem. Om vi höjer oss mentalt( inte genom att rabbla glosor) utan medveten träning, så kan vi bestämma vilka känslor vi vill känna och om vi vill leva ut dem? Denna värld är känslornas värld inte eftertankens?

Lisbeth

November 26. 2009 21:09

Lisbeth

Hej!
"Därför är det så lätt att kontrollera människor med enbart skarpa hjärnor"
Hur menar du då? Jag tänker på eliten som känslokallt kontrollerar massan. De har utvecklat det mentala, men inte förädlat det emotionala. Att människor reagerar för känslomässigt vinner eliten på. Vi genomskådar inte fakta om vi låter våra känslor styra oss. Jag säger inte att känslor är oviktiga, utan att de ska förädlas.

Lisbeth

November 26. 2009 21:36

Lisbeth

Jag hoppas du vill vidareutveckla ditt resonemang. Jag är uppriktigt intresserad av nya infallsvinklar och räds inte för att vara lärjunge.
"Tankekrig kan aldrig vinnas förrän de också berör människor"
Något som eliten förstått och som de utnyttjar? berör = känslomässigt?
Programmering? Alltså väldigt viktigt att vi utvecklas mentalt så att vi genomskådar våra robotfunktioner?

Lisbeth

November 26. 2009 22:42

mats

Hej Lisbeth

"Därför är det så lätt att kontrollera människor med enbart skarpa hjärnor"
Hur menar du då? Jag tänker på eliten som känslokallt kontrollerar massan.

Jag menar att människor slutar känna efter. I inkänningen finns det en naturlig spärr mot sådant som inte står rätt till. Många människor upplever idag en frustration över att de inte kan råda över sina egna liv. Den logik som presenteras för människor blir omöjlig att bemästra eftersom den bygger på strategier, expertis, rådande paradigm, politiska kunskaper o.s.v. Trots att människor matas med logik och fakta som stödjer dagens utveckling bort från medbestämmande, bort från hjärta och närvaro, så "vet" människor ändå att något är fel.

"Programmering? Alltså väldigt viktigt att vi utvecklas mentalt så att vi genomskådar våra robotfunktioner?"

Självklart ska vi inte gå omkring och enbart reagera känslomässigt, eller enbart mentalt. Vi ska utveckla våra kunskaper och insikter rent mentalt, men så fort vi släpper våra instinkter, så fort vi släpper på det mänskliga så blir vi utnyttjade.

Man kan kontrollera människor när människor faller åt endera ytterligheten det mentala ELLER det känslomässiga. Båda delarna måste få leva i människan, båda delarna måste ibland få verka fritt. Att "se" och samtidigt kunna förankra sitt seende med det emotionella gör oss till hela människor som jag ser det.

Mats

mats

November 27. 2009 08:33

Lisbeth

Hej!
Tack för ditt svar.
Förstår ditt resonemang.
"Hjärta och närvaro" där tycker jag att du sätter huvudet på spiken!
Däremot så delar jag inte riktigt ditt resonemang kring instinkt. Mycket av våra instinktfunktioner är livsnösvändiga. Många är också underbara t.ex. känsel och lukt. En del av dem ska vi vi släppa på och låta hjärtat ta över? Det innebär att vi låter oss bli utnyttjade och befinner oss i drömliknande instinktfunktioner? Var finns då hjärtat och närvaron?

Lisbeth

November 27. 2009 11:05

mats

Hej Lisbeth

"Däremot så delar jag inte riktigt ditt resonemang kring instinkt. Mycket av våra instinktfunktioner är livsnösvändiga. "
Ja det tycker jag med!

"En del av dem ska vi vi släppa på och låta hjärtat ta över?"
Det gör det säkert. Det viktiga för mig är att vi inte UTESLUTER några instinkter utan lär oss att använda dem på ett bättre sätt.

Hunger är en instinkt som t.ex. ger en måltid den "bästa kryddan".

Ilska och frustration är mycket viktig i situationer när man är pressad, mobbad eller tillbakatryckt. Med ilskans kraft så kan man resa sig och uttrycka sin integritet på ett bättre sätt. Jag menar att man ska använda sig av ilskans bärkraft, inte att vara korkat ilsken när man sedan uttrycker sig. Resonemang och intellekt tjänar vissa syften, instinkter som ilska eller pur glädje, tjänar andra. Åter igen. det handlar om balans.

En annan instinkt jag vurmar för är passion. Passion och kärleken till något man älskar att sysselsätta sig med. Det finns inget mer intressant än att också se andra människor med en stark passion för något. Stark passion ger alltid bra kvalité och livsglädje.

Ytterligare en instinkt är förstås förälskelsen. Inom det esoteriska/filosofiska så talar man hellre om den villkorslösa kärleken, den mer "seende". Jag förstår den mycket väl, men slår gärna ett slag för att "falla handlöst".

Grunden för mig är mycket min kärlek till människan, till det jag kallar för den "Mänskliga andligheten". Den är bräcklig och dum ibland, men också så underskön att vara i. Jag tillhör inte de som vill förädla bort det mänskliga. Till dem säger jag "Leve apan i dig".

Men som sagt, allt är en fråga om balans.

Det är i förmågan till balans som vi kan utvecklas, inte i förmågan till att kantra åt endera håll. Det är den lätta vägen. Den erbjuder fristad åt människor som själva fått sig antingen mentala eller känslomässiga törnar i livet. Men det genererar ingen utveckling att undervärdera känslor eller att ogilla det intellektuella.

Mats

mats

November 29. 2009 14:38

Lisbeth

Hej Mats!
"Det viktiga för mig är att vi inte UTESLUTER några instikter"...."
Att förädla innebär att vi höjer oss i frekvens bort från låga repellerande tendenser, till högre attraherande. Då utesluts visa beteenden automatiskt.

"Leve apan i dig" Ja den lever i oss fortfarande. Men vill du leva med apors repellerande tendenser? "Jag tillhör de som inte vill förädla bort det mänskliga" Att förädla bort det mänskliga, innebär att vi gör oss av med det som inte är mänskligt. Alltså en hel del om vi ser oss om i världen....

"Hunger är en instinkt som t.ex. ger en måltid den "bästa kryddan". Hunger är en instinkt som talar om att vår kropp behöver föda. "Den bästa kryddan" kryddar vi ofta med känslomässigt dvs. allehanda skräpmat. Vi (tröst)äter. Givetvis så kan vi även bestämma oss för att krydda på ett bättre sätt också.

Ang. "Ilska och frustration". Håller delvis med. På nuvarande mänsklig nivå så kan vi omvandla vår ilska till något konstruktivt. Men jag anser inte att ilska i sig är positivt, utan att vi även kommer att arbeta bort den då vi höjer oss i medvetenhet.

"Stark passion ger alltid bra kvalitet och livsglädje".
Alltid? Det finns oräkneliga exempel ur historien på motsatsen. Stark identifiering som kan vara förödande. Kärlekspar t.ex. som inte kan leva utan varandra, men heller inte med varandra."Stark passion och att man t.ex. helt identifierar sig med sitt arbete kan leda till utbrändhet. Balans är viktigt.  

Att jag skriver så som jag skriver, betyder inte att vi inte behöver utvecklas genom passion, falla handlöst, krydda maten m.m. på vårt
nuvarande mänskliga utvecklingsstadium. Men evolutionen går framåt och vi med den

"Falla handlöst" Kan vara underbart att tappa kontrollen och helt identifiera sig med en annan människa. Fast när förälskelsen gått över krävs det något mer, för att ett förhållande ska hålla. Förälskelse kan på ett ögonblick övergå i hat, svartsjuka, förakt.


Mvh
Lisbeth

Lisbeth

November 29. 2009 16:27

Fredrik Larson

Hej Lisbeth, jag läser med viss glädje din och Mats korrespondens.

Vi kan inte ordinera ett sätt att leva. Speciellt inte om vi försöker höja våran medvetenhet. Försök förstå varandet - det som ÄR. Förstå den kapituleringen.
Vi människor har alltför många identifieringar, roller, behov och alla identiteter har sina uttryck. Vi kan inte döma dem. Vi kan inte politisera beteenden och säga Rätt och Fel. Då stannar vi kvar i den dualism vi de facto lever i. Och dualismen är ett mentalt fängelse. Vad vi behöver röra oss emot är en holistisk syn. En accepterande syn. En värld där alla är godkända. Vi kan inte längre döma oss själva eller varandra för vårat förflutna. Då stannar vi kvar där. I tiden, i illusionen, i Mayan, som Ambres uttrycker det.

Som jag förstår Mats, och Klar Sikts roll, så vill han att vi vaknar ur våran skapade mardröm och inser att den kollektiva sanning vi har, som vi försvarar, som vi klamrar oss fast vid är en LÖGN. Den fungerar inte. Men vi är så vana vid den, samt att vi inte orkar bearbeta de känslor som släpps lös av frihet, verklig frihet. Vi kan inte lägga band på oss om vi vill vara fria. Vi kan inte utesluta känslor. Därför att vi kan inte bli helt fria om inte HELA samhället önskar frihet. New Age rörelser fastnar alltför ofta i den där föreställningen om att allt handlar om mig själv. Men för de som arbetat sig fram och skapat sitt liv, sin frihet, sin egen dröm förstår att; Fan, det handlar inte bara om mig! Det handlar om oss alla!

Inom oss alla finns ett vittne, som jag ser det, i buddismen kallat hjärtats vittne. Något som ser. Som ser det som ÄR. Som inte fastnar i händelser, skeenden, dömanden, dramer. Vi endast ser, bevittnar det som händer. Och det här vittnet ser alltmer av den kollektiva livslögn vi skapat. En elitiserad värld, en politiserad värld, en rädslobaserad värld, en korrumperad värld är vad vi kan SE. Om vi vågar titta. Och den världens slut innebär också slutet för auktoritärer, för vänster hjärnhalvestyrning, för obalanserad manlig styrning. Det är slutet för alla retoriker. För affirmerande drömmare. Vi måste vakna! Och säga något!
För när vi talar sant, då talar vi från hjärtat.
Och här är vi. Alltfler behöver lätta sitt hjärta. Då höjer vi oss. Inte genom att kontrollera beteenden.

Allt gott, over and out...

Fredrik Larson

November 29. 2009 19:53

Lisbeth

Hej Fredrik!

"Vi kan inte ordinera ett sätt att leva. Speciellt inte om vi försöker höja våran medvetenhet". Ja vi bör försöka förstå varandet - det som är. I nuet skapas framtiden. Vad vi kan göra när vi diskuterar är att försöka skilja på sak och person?

Vi identifierar oss med allt politiska partier, egodelar, partners, yrkesroller m.m.

Nej vi kan inte utesluta känslor, men vi kan arbeta på att förädla dem. "New Age rörelsen fastnar ofta i den där föreställningen att allt handlar om mig själv".
Må så vara! De flesta vill förändra världen, men hur många är beredd att förändra sig själv? Handen på hjärtat är vi det? "För när vi talar sant då talar vi från hjärtat. "Då höjer vi oss." "Inte genom att kontrollera beteenden."

Mats, klarsikts "sanningsrörelsens" roll är just att kontrollera beteenden elitens, politikens, vetenskapens m.m. Tack och lov så finns det människor som gör det! Vi får inte riskera att fastna i dogmatism bara det är så lätt gjort.



Lisbeth

November 29. 2009 20:01

mats

Hej Lisbeth

"Att förädla innebär att vi höjer oss i frekvens"

Och för mig så höjer vi frekvensen genom balans, inte genom att utesluta somliga egenskaper

Kan du inte se balansen. Om jag tar upp "låt apan leva i oss" så tror du att alla ska vara som apor!
Om jag nämner hunger som krydda så pratar du om att undvika skräpmat

Detta är geomgående för ditt resonemang att dra varje sak till sin ytterlighet, vlket just utmärker obalansen.

Jag tror du förstått vad jag menar.

Mats

mats

November 30. 2009 01:10

mats

Hej Lisbeth

"Mats, klarsikts "sanningsrörelsens" roll är just att kontrollera beteenden elitens, politikens, vetenskapens m.m. T"

Nja, sanningsrörelsen roll är att utöka förmedlingen av kunskaper. Två sätt att göra det på är att:
1 Avslöja brister och lögner hos de vanliga media, politiker m.fl.
2 Förmedla alternativ information fri för alla att ta del av och skapa sig en egen uppfattning kring.

Kontroll är inte sanningsrörelsens avsikter, tvärtom skulle jag vilja säga.

Mats

mats

November 30. 2009 06:19

Lisbeth

"Fri att ta del av och skapa sig och skapa sig en egen uppfattning kring."
Tyvärr så är det så vi har svårt att skilja på sak och person.
Själv så tycker jag att vårt resonemang är givande. Jag anser inte själv, att jag försöker att dra varje sak till sin spets utan att jag vill undvika just obalans genom att bara stryka medhårs trots att jag har i stort sätt asamma uppfattning i mångt och mycket som skrivs härinne.

Lisbeth

November 30. 2009 06:48

Lisbeth

Min sista kommentar kom med innan jag var klar, så jag fortsätter lite. Du missförstår mig? Tror inte att alla ska vara som apor. Försöker komma bort från att tro. Det kan vi göra i kyrkan. Jag använde ordet "kontrollera", kunde lika gärna skrivit utöka förmedlingen. Men var försiktiga! om kontroll inte är meningen, så borde personer som jag uppskattas. Personer som instämmer i mycket, men som även tänker själva.
Uppfattar du mig som negativ till det du skriver så är det ledsamt. Missförstår dig kanske.
Fredrik Larson läste "med viss glädje" vår korrespondens. Det är för mig glädjande.
mvh
Lisbeth  

Lisbeth

Add comment


(Will show your Gravatar icon)

  Country flag

biuquote
  • Comment
  • Preview
Loading



Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper