SEE ARTICLES IN ENGLISH ON THE NEW BLOG - BEYOND

Naken robot - om den personliga integritetens död


Jag är inte bara en robot - jag är naken också!

Av Linda Bjuvgård 

Integritet kan ha många innebörder men den som jag syftar på i denna krönika kan nog bäst beskrivas så här: ”En känsla av okränkbar rätt till vad en individ uppfattar som sin egen personlighetssfär dvs. den del av sitt liv som personen själv kan bestämma över och ha fredad (tankar, känslor, tro, egen kropp, sina saker, eget utrymme, etc).” (Wikipedia)

Integritet är en viktig del av att vara människa. Människor som saknar integritet liknar mer robotar än människor.

Slavar, krigsfångar, koncentrationslägersfångar, tortyroffer m fl är exempel på människor som på grund av yttre omständigheter och tvång tvingats att ge upp en stor del av sin integritet. Men medan de utgör – sett i ett större perspektiv – ganska få och extrema exempel är det lätt att glömma bort den samhällsutveckling som sakta tagit form och fått styrka och som drabbar oss ALLA. Det är en samhällsutveckling som startat i västvärlden men som är på väg att lägga hela Jorden under sig. Den kommer som en tjuv om natten och ännu är det inte många som ens känner till dess existens.

Det handlar om slutet för den personliga integriteten. Dess död om man så vill.

HUR DET SER UT IDAG

Mobiltelefonerna som spred sig som en löpeld över västvärlden var ett tidigt steg som vande oss vid att öppet och helt ogenerat avhandla de mest privata ämnen och frågor ute på stan eller varför inte sittandes inklämda som sardiner på ett pendeltåg. Jag minns hur besvärad jag var i början när jag skulle svara i min gamla mobil på t ex en buss. Jag undvek mobilen så långt jag kunde. Idag har jag vant mig även om jag fortfarande inte är fullt så ogenerad som somliga andra som jag titt som tätt tvingas lyssna på, på stan.
  
På Internet lämnar man också ut sig vitt och brett. Det liknar mest en själslig prostitution. Och man nöjer sig inte med att lämna ut sig själv, man lämnar ut sina barn också, som förstås inte har mycket att säga till om.

En gång i tiden var dagböcker något hemligt och högst privat. Där skrev man ner sina mest privata och innersta tankar och när man var klar för dagen låste man sin dagbok med det tillhörande hänglåset, eller låste in hela dagboken någonstans. Idag däremot publicerar man sina personliga dagböcker (blogg i dess ursprungliga betydelse) helt öppet för vem som helst att läsa.

Sedan har vi alla diskussionsforum där man också vräker ut de mest personliga detaljer. Man lämnar ut sina barns namn och ansikten. Man berättar hej vilt om sin lilla Tildas förstoppning eller hjärtfel. Och om hur lilla Oliver blir mobbad i skolan. Bara när det handlar om riktigt skam- eller tabubelagda ämnen åberopar man anonymiteten. Som när man ligger i vårdnadstvist eller när man eller någon i ens närhet gjort något riktigt illa. Eller när man själv känner för att hata eller mobba någon annan på nätet.

Och apropå mobbing. I och med Internet, mobiltelefoner osv. har den tagit än större och läskigare proportioner. Detta alla antimobbingplaner, Friends-organisationer och den ”ökande medvetenheten” till trots. Det som förr var (naturligtvis smärtsamma) hårda ord och ögonblicksbilder av terror kan nu leva kvar för evigt på YouTube, eller cirkulera bland alla man känner som ett mass-sms.  På så vis tar smärtan aldrig slut för mobbingens offer.

Om man vill veta var någon befinner sig eller vad de ämnar göra senare under dagen är det bara att besöka deras blogg. Vi kan alla bli små SÄPO-agenter eller stalkers utan friktion om vi vill. Och utan att ha gjort något direkt fel, ”hey, det stod ju öppet på hennes sida!”.

Den personliga integriteten naggas också rejält i kanten av alla övervakningskameror vi ser omkring oss idag. Kameror som de flesta VILL ha. ”Övervaka mig mera, tack!” Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan: vill inte människor längre skydda sin privata sfär? Och vart tog stoltheten, värdigheten och behovet av att skydda och värna om sina nära och kära vägen?

Vad är det som har hänt och varför?

TILLBAKABLICK OCH DEN LILLA BYN SOM BLEV STOR

Förr i tiden (och fortfarande på många platser på jorden) levde människor nära varandra i små orter. Man var inte fler än att alla kände alla och på så vis blottades människor för varandra vare sig de ville det eller inte.  När människor klickar sig in på Internet idag tycks de tro att de fortfarande befinner sig i en liten oskyldig by någonstans där alla känner alla. De tycks leva i en illusion om att det bara är en liten utvald och ofarlig klick som ser dem på nätet, när i själva verket hela världen kan se dem.

Här om dagen fann jag mig sittandes slötittandes på The Tyra Banks show på TV. Ämnet för dagen var barn som blivit stora YouTube-stjärnor. Det visades ett videoklipp på en 7-årig kille i en bil. Pojken såg påtagligt påverkad ut, som om han drogats. Pappan höll i kameran och filmade sin son allt medan pojken pratade om hur han kände sig konstig, hur det snurrade i huvudet och så vidare. Han ställde också den lillgamla frågan: ”är det här livet?”. Detta videoklipp har fått – och håll i er nu – flera miljoner tittare på YouTube och över 45 000 kommentarer!

Pojken och hans föräldrar fanns på plats i studion och förklarade att pojken vid inspelningen av videoklippet precis varit hos tandläkaren och fått en omfattande behandling och att det var på grund av detta som han de facto var drogad. Efter en stunds noga förklarande att det inte fanns något att vara orolig över – bilen hade stått stilla och pojken hade varit fastspänd och så vidare – så ville pappan lite urskuldande få fram att videoklippet, trots sin enkelhet och oförarglighet faktiskt hade gett eko ända ner till Irak där amerikanska soldater blivit uppmuntrade och fått sig ett gott skratt. För att inte tala om alla dem som hört av sig och berättat hur de för en stund fått lätta på sin ångest över sin dåliga ekonomi och andra aktuella svårigheter.
Minsann om inte pojkens pappa är en världsförbättrare! Om inte annat ville han framstå så.

Pojken då, vad tyckte han om all denna uppståndelse (som han inte valt)? Hans blyga svar på uppmärksamheten löd: ”jag var arg och mådde illa”.

Det hela avslutades med att Tyra Banks lagom allvarlig tydliggjorde för sina tittare att man inte ska droga sina barn för att de ska bli roliga. ”Det är inte bra”.

Så nu vet vi det.

SAMHÄLLSUTVECKLINGEN UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV

Jag frågar mig alltså hur det blev så här och tycker mig se ett samband mellan denna utveckling mot en allt svagare integritet och de generationer som föddes på 80-talet och framåt. Åtminstone här i Sverige. Jag vill kalla dem dagisfolket eftersom de är de första generationerna som i större utsträckning började tillbringa större delen av sin tillvaro på just dagis. Innan dess var det vanligaste att barn var hemma med sina mammor fram till skolstarten. Det funkade då, på den tiden, eftersom samhället ännu inte bestämt sig för att en separation mellan barn och deras mammor var nödvändigt för kvinnans frigörelse (vilket är helt befängt, men får utgöra en annan krönika en annan gång). Dagisfolket börjar bli vuxna nu och därmed synas lite varstans. De är generationerna som aldrig vetat om något annat än Internet och mobiltelefoner.

 ”Va, har inte det alltid funnits?”
 ”Ehm, nä faktiskt inte”, svarar vi något äldre och mossigare samhällsmedborgare.
”Och det gick bra ändå”, tillägger vi lite besvärat fastän vi inser att dagisfolket ändå inte tror på oss.

Dagisfolket växte upp på dagis och är således vana att bli torkade i rumpan av fem olika främmande människor under loppet av någon vecka. De tycker – eftersom de inte vet något annat –att det är en mänsklig rättighet att få ha ”egen vuxentid” när deras egna barn är blott en månad gamla. För dem är det naturligt att vi alla lever separerade från varandra stora delar av dagarna. För dem är det något självklart att leva i offentligheten på Internet, och cirkulera bilder och filmer från det som förut var något privat, vitt och brett över mobilnätet eller MSN.
 
För mig är det en skrämmande bild. Vi har fött upp en icke-generation. Ett folk som har alldeles för svaga gränser utåt. De har inte vett att vakta ordentligt på sin egen energi, den essens som är dem själva.

Och de utgör bara början. Jag tror att det kommer att bli mycket värre innan det (förhoppningsvis) blir bättre. Exakt hur utvecklingen sett ut i andra länder vet jag inte, men jag vågar påstå att det i alla västländer – på något sätt – har skett en förtunning av människors personliga integritet.  

DEN FARLIGA AVTRUBBNINGEN

Det sker allstå så sakteligen en avtrubbning. En urvattning av den personliga integriteten som lämnar plats för vem som helst med mörka avsikter att gå in och ta för sig.
Att äga en personlig integritet är stort och viktigt, mycket viktigare än många tycks förstå idag. Det handlar om värdighet och stolthet. Det handlar om att skydda och bevara sin egen kraft. När man tummar på sin integritet river man upp sår för andra att klafsa runt i.

Det är något oroväckande och obehagligt över människor med låg integritet. De är som små bebisar som sitter framåtvända i bärselar. Människor som möter dessa barn vänder instinktivt bort sina blickar för att skydda det sårbara barnet och detta därför att de flesta av oss känner att det inte är riktigt bra.

Människor med för låg integritet är just sårbara och dessutom lättstyrda. De jamsar hit och dit och bryr sig inte speciellt mycket om vem som ser deras (själsligt) nakna kropp.

Och det är i det lättstyrda som den största faran lurar. För tänk om det faktiskt finns de som vill att det ska vara så här. Tänk om det faktiskt finns ett medvetet syfte, en agenda om man så vill, bakom den här samhällsutvecklingen.

Wikipedia säger:
”En stat som saknar eller inte respekterar begreppet integritet gentemot sina medborgare kallas för totalitär”.

Och om någon önskar sig en totalitär stat så måste ju den personen sitta och mysa i dessa tider där var och varannan människa helt frivilligt ger upp sin integritet. Noll ansträngning för den blivande diktatorn.

För som jag försökt måla upp i denna krönika så är det ju så att människor idag säljer sina själar och sina barn. Det spelar ingen roll att de gör det för att de söker bekräftelse, uppmuntran eller rent av kärlek. Det spelar ingen roll om de blottar sina barn för att de är så förbannat stolta över dem och vill visa dem ”för hela världen”.

Resultatet blir detsamma oavsett syftet bakom handlingen.

Men jag förstår, tro inget annat!

Flocken är skingrad, människor lever sina liv skilda från varandra och är därför vilsnare än någonsin. De söker råd på nätet eftersom de inte har någon flock omkring sig. De har inga visa äldre som med sina livserfarenheter kan leda dem. De visa äldre sitter på ett ålderdomshem tio mil bort. Ibland är de neddrogade också. Så att personalen orkar med dem med de snåla resurser de har tillgodo.

Föräldralediga sitter isolerade i sina hem och söker desperat efter vänner på nätet. Lyckan är stor över att ”möta” andra som förstår och har det likadant. I all glädje är det lätt hänt att man lämnar ut sig själv och sitt barn lite för mycket.

Och visst kan det kännas tryggt att veta att kameran ser allt som händer. Att den registrerar och kanske stoppar alla ”bad guys” som vill förstöra för oss. Det är bara det att det kommer en dag när någon tycker att det är du som är ”the bad guy”… Och idag finns det knappt något annat alternativ än att sätta sina barn på dagis den dagen föräldrapenningen tar slut. Samhället har sett till att vi inte har råd med något annat.

I en splittrad, ensam värld söker vi alla bekräftelse och kärlek mer än någonsin förr. Den lilla byn har blivit så stor, så stor och anonym. Men bloggar jag så finns jag...

Så ja, jag förstår.

Men resultatet blir detsamma ändå.

Nakna robotar var vi än ser.  
Tags:
Categories: Allmänt | Krönikor av Linda

24 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Comments

September 20. 2009 10:08

Carina

Hu, Linda

Jag blir förskräckt för jag känner ju igen mig. Det är ju just precis vad jag gör på  min hemsida. Blottlägger både mig själv, min man och mina barn. Till och med mitt barnbarn. Och jag frågar mig i vilket syfte? Och du svarar, helt korrekt, det spelar ingen roll vad motivet är. Jag lämnar ut oss.
Tack för att du torkade av detta fönster för mig.

Kram
Carina

Carina

September 20. 2009 12:51

Carina

"På Internet lämnar man också ut sig vitt och brett. Det liknar mest en själslig prostitution. Och man nöjer sig inte med att lämna ut sig själv, man lämnar ut sina barn också, som förstås inte har mycket att säga till om."


Detta är bedrägligt. Illa. Och vi gör det utan att tänka, jag gjorde det utan att tänka på att jag inte bara lämnar ut mig själv utan även min familj. Tyckte att det är kul att kunna visa bild på barnbarnet t ex på jobbet för mina arbetskamrater. Så dumt, så ignorant mot mitt barnbarn, mot mina barn och mot mig själv. Tanklöst.


"En gång i tiden var dagböcker något hemligt och högst privat. Där skrev man ner sina mest privata och innersta tankar och när man var klar för dagen låste man sin dagbok med det tillhörande hänglåset, eller låste in hela dagboken någonstans. Idag däremot publicerar man sina personliga dagböcker (blogg i dess ursprungliga betydelse) helt öppet för vem som helst att läsa."


Som dokusåpor. Ja, vad är egentligen skillnaden? Själv skulle jag aldrig vilja vara med i en dokusåpa men exponerat mig på internet har jag gjort utan att blinka?!


" Sedan har vi alla diskussionsforum där man också vräker ut de mest personliga detaljer. Man lämnar ut sina barns namn och ansikten. Man berättar hej vilt om sin lilla Tildas förstoppning eller hjärtfel. "
........"Om man vill veta var någon befinner sig eller vad de ämnar göra senare under dagen är det bara att besöka deras blogg. Vi kan alla bli små SÄPO-agenter eller stalkers utan friktion om vi vill. Och utan att ha gjort något direkt fel, ”hey, det stod ju öppet på hennes sida!”."


Skrämmande . Även detta att vi har detta behov att samtala om vår vardag på nätet? Vad kommer det behovet ifrån? Varför talar vi inte med varandra istället? Varför söker vi inte denna kontakt i verkliga livet? Tid? Har vi tid att sitta på internet så bör vi ju ha tid att träffas och samtala ansikte mot ansikte. Samtidigt ska vi inte glömma att diskussionsforum på internet även kan vara av godo. Vi når ut till fler, vi får ta del av nya infallsvinklar, ideer och information. Men vi bör nog tänka på att inte så villigt lämna ut vare sig oss själva eller våra medmänniskor. Det går att diskutera viktiga ting utan att fördenskull bli för personlig.


"Förr i tiden (och fortfarande på många platser på jorden) levde människor nära varandra i små orter. Man var inte fler än att alla kände alla och på så vis blottades människor för varandra vare sig de ville det eller inte.  När människor klickar sig in på Internet idag tycks de tro att de fortfarande befinner sig i en liten oskyldig by någonstans där alla känner alla. De tycks leva i en illusion om att det bara är en liten utvald och ofarlig klick som ser dem på nätet, när i själva verket hela världen kan se dem."


Ja, vi tror, vill gärna tro, att vi lever i du nya trygga värld. Intet ont anandes  kan det som var menat som något helt oskyldigt ta helt andra vändningar


"För mig är det en skrämmande bild. Vi har fött upp en icke-generation. Ett folk som har alldeles för svaga gränser utåt. De har inte vett att vakta ordentligt på sin egen energi, den essens som är dem själva."..........."Det sker allstå så sakteligen en avtrubbning. En urvattning av den personliga integriteten som lämnar plats för vem som helst med mörka avsikter att gå in och ta för sig.
Att äga en personlig integritet är stort och viktigt, mycket viktigare än många tycks förstå idag. Det handlar om värdighet och stolthet. Det handlar om att skydda och bevara sin egen kraft. När man tummar på sin integritet river man upp sår för andra att klafsa runt i.

Det är något oroväckande och obehagligt över människor med låg integritet. De är som små bebisar som sitter framåtvända i bärselar. Människor som möter dessa barn vänder instinktivt bort sina blickar för att skydda det sårbara barnet och detta därför att de flesta av oss känner att det inte är riktigt bra.

Människor med för låg integritet är just sårbara och dessutom lättstyrda. De jamsar hit och dit och bryr sig inte speciellt mycket om vem som ser deras (själsligt) nakna kropp."


Det här är oerhört angeläget att ta till sig. I alla fall har du gett mig något att tänka på och jag hoppas och tror det gäller fler än mig.

Tack
Carina


Carina

September 20. 2009 13:58

linda

Tack kära Carina!

Väl medveten om att jag trampar MÅNGA på tårna med denna krönika (även egna vänner o släktingar), men det kan inte hjälpas. Jag menar inte illa och riktar mig inte mot nån speciell. Tvärtom! Jag tror att vi är på väg käpprätt åt helvete och att de flesta inte uppfattar allvaret i de tillsynes "oskyldiga" utelämnanden de gör.

Jag vill skrika: snälla ta skydd! Värna om er energi och det som är ni.

Kram
Linda

linda

September 20. 2009 14:01

Carina

Ja, du trampade verkligen mig på tårna;)) men det är jag som ska tacka.

Kram
Carina

Carina

September 20. 2009 23:14

Tobias Hedlund

Hej Linda!

Vill bara tacka för en bra krönika.
Tror du att det går att vända den här utvecklingen?
Jag har svårt att se hur vi skulle kunna undvika en katastrof.
Får väl vänta och se vad som händer 2012...
Kanske att människan då har nått en så hög medvetandegrad att hon då
blir förnuftig...

mvh Tobias

Tobias Hedlund

September 21. 2009 11:42

Delavante

Ja, samtidigt som alla de här fenomenen avspeglar människans främsta psykologiska behov, att bli sedd och bekräftad, så utgör de också i många fall en skrämmande aningslöshet och naivitet. Det känns inte långsökt att detta, precis som den (program)ering som sker via TV/radio och tidningar, är ett led i att successivt tillvänja människor vid de specifika mål som den rådande eliten har. Efter 11 september har övervakningen av människor ökat dramatiskt och de flesta reagerar inte ens över att det slås upp allt fler kameror som ska bevaka dem. Med jämna mellanrum serveras vi också exempel av medierna där man lyckats fånga någon ligist eller rånare tack vare övervakningskameror, varpå en känsla av att "det är tur att det finns kameror så att han blev fast" infinner sig hos tittaren/läsaren. Redan på 70-talet så skrev en av de stora spindlarna i elitens nät, Zbigniew Brzezinski: "Snart kommer det att vara möjligt att tillämpa nästan konstant övervakning av varje medborgare och lagra uppdaterade filer som innehåller även den mest personliga information om medborgaren."

Delavante

September 21. 2009 21:24

linda

Hej!

Tobbe: Tack!
Du frågar: "Tror du att det går att vända den här utvecklingen?"
Och mitt svar måste bli ett rungande JAAA! Smile Jag tror på människan. Vill vi så kan vi och vårt jobb (vi som tycker oss se den dåliga spiralen) är att göra andra medvetna nog att börja vilja...

Delavante:
Du skrev: "Ja, samtidigt som alla de här fenomenen avspeglar människans främsta psykologiska behov, att bli sedd och bekräftad, så utgör de också i många fall en skrämmande aningslöshet och naivitet."

Det är intressant det där med att det skulle utgöra våra främsta psykologiska behov... ag funderar på om det är riktigt riktigt. Var det verkligen så det var tänkt eller är det också "planterat" eller "framodlat" i nån mening? Hmm... Jag tänker också på det som Carina skrev om varför vi inte lika gärna ser till att få de behoven tillfredställda "live", i det verkliga livet utanför datorns värld. Fast då kanske det är en fråga om hur många man kan nå... förstås.

Intressanta tankar!

Linda

linda

September 22. 2009 14:54

Delavante

Ja på sätt och vis kan man säga att det är "planterat" eller "framodlat" i den meningen att vi har skapat en så artificiell miljö att leva i idag. Familjen är ju de sista resterna av de stamsamhällen på ca: 30-50 personer som vi levde under för 10 000 år sedan. Där hade man klara roller som föräldrar och när det behövdes var det självklart att man fick hjälp av stammen. Att slå sönder familjen har ju varit ett viktigt led i elitens strävan att härska genom att söndra. Rockefeller erkände ju t.o.m för Aaron Russo att de sponsrade kvinnorörelsen för att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden så att staten istället skulle kunna fostra barnen via dagis e.t.c. Dessutom så fick de ju chansen att beskatta hela befolkningen också, förut var det ju bara männen de kunde snuva på skatt. Så i en miljö där föräldrar blir allt mer stressade av arbete, statusjakt, koffein, sockerkickar och skräpmat utöver den idioti som sköljer över dem via medierna så är det föga överraskande att
barnen inte känner sig tillräckligt sedda utan sen utvecklar ett ibland närmast maniskt behov att bli sedda eller upmärksammade, även om det sker på ett otroligt ytligt eller t.o.m idiotiskt sätt.

Delavante

September 22. 2009 21:33

linda

Jag håller med dig, Delavante. Men jag insåg precis att det ju inte i första hand är familjen som de lyckats slå sönder utan, precis som du skrev, flocken! Det är illa nog även om de är på god väg att slå sönder de sista resterna också. Flocken är den som skulle få oss att orka med våra älskade barn på en helt annan nivå än idag. Flocken skulle få parförhållanden att må bättre också. Kvinnor skulle stöda varandra istället för att konkurrera som idag. Kvinnlighet och manlighet skulle bli mindre laddat och mer naturligt. Och så vidare.

Bra sammanfattande inlägg som du har skrivit förresten!

Linda

linda

September 22. 2009 22:11

Delavante

Ett annat viktigt steg i elitens strategi att handikappa mänskligheten har varit att marginalisera och demonisera kvinnan. De kunskaper som gick i arv sedan gudinnetraditionen i de s.k hedniska kulturerna utgjorde ju ett hot mot det prästpatriarkat som satte i system att hjärntvätta mänskligheten med dogmatisk religion. De föraktar kvinnor men är fullt på det klara med hur kraftfull den kvinnliga energin är, så istället för att söka förena de manliga och kvinnliga principerna så har man gjort kvinnan till en andra rangens människa, ett bihang till mannen. Kvinnors kunskap utgjorde ett hot mot patriarkatet, därför förföljde de kvinnor vars kunskaper inom t.ex medicin påstods vara djävulens verk, samtidigt som de sög i sig den kvinnliga energin genom att själva använda sig av kvinnliga attribut och kunskaper.

Delavante

September 24. 2009 18:33

Carina

Hej

Har precis för första gången tittat igenom Zeitgeist 1, 2 och 3. Skrämmande, overkligt, fasansfullt, begripligt och obegripligt på en och samma gång. Jag drar parareller och inser att, trots mitt motstånd mot allt jag ser och hör i filmerna, trots att jag vet att jag inte har förstahandsfakta, trots det otroliga i vad som sägs har skett och sker..trots det så verkar det mer än rimligt att detta faktiskt hänt och händer.

Och att det kan ske med vår, folkets, vilja och utan tvång, det förvånar inte mig. Vi agerar som om vi är mer måna om att passa in och bli accepterade än vad vi är om vår personliga integritet och om vår frihet. Vi uppför oss ofta som de tre aporna: ser inget, hör inget, vet inget
Ser exempel på detta dagligen.

Ta bara det här med vaccinet mot den "Nya" influensan. På min arbetsplats är det ytterst få som frågar efter vad det innehåller eller ifrågasätter angelägenhetsgraden eller motivet. De flesta av oss vill bara veta typ; när kommer vaccinet, räcker det till alla, var ska vi förvara det etc.

Att blint tro på det myndigheterna säger utan att själv ta reda på fakta är normen. Det är hysteriskt och fånigt att ifrågasätta myndigheterna. Det förutsätts att de vet vad de gör.

Vi måste ju tro på att "experterna" - i det här fallet,( enligt den brochyr  jag fått av en representant för mitt läns medicinskt ansvarige) socialstyrelsen, smittskyddsinstitutet och läkemedelsverket – är insatta och välinformerade. Att de tagit reda på fakta kring det här.

Men vem där har tagit reda på fakta?  Vem där vet vad vaccinet till slut kommer att innehålla och kan svar på frågan varför det är så angeläget att vaccinera mot en influensa som visat sig vara så lindrig och kräva i jämförelse så få liv mot vad våra ”vanliga” årliga influensaepedemier gör?  

Ja, i brochyren står det att det är för att det är ett nytt virus vilket innebär att nästan ingen är immun mot det än och därför riskerar betydligt fler att bli sjuka än vid den vanliga säsongsinfluensan. Det är för att skydda alla dom som riskerar att bli mer allvarligt sjuka och till exempel får följdsjukdomar som lunginflammation som vi ska vaccinera oss.

Ingenstans i de brochyrer jag fått står det vad vaccinet innehåller, Alltså ingen innehållsdeklaration alls.  Eftersom vaccinet enligt utsago redan testas på ett antal personer i Sverige så bör de ju veta vad det innehåller.. Det finns dock hänvisning till ett telefonnummer om du vill ha mer information om influensan.

De personer som är i ”riskgruppen”  riskerar, enligt min mening, att bli sjuka och få följdsjukdomar även om de blir smittade av någon med vanlig förkylning. Vanlig förkylning är väl flera gånger så vanligt att man blir smittad av än svininfluensa, tänker jag. Inte vaccinerar vi väl hela världen mot det????

Kanske, bara kanske, det är helt okey med det här vaccinet och den här åtgärden med massvaccinering. Men, varför förs det inte fler diskussioner kring det då. Varför talar man inte mer i media om att vaccinet innehåller kvicksilver och andra ämnen som bevisligen ger biverkningar och som människor annars undviker. Det känns som man medvetet undviker ämnet och bara stövlar på i ullstrumporna. Och det är just det som känns obehagligt.


Carina

Carina

September 24. 2009 21:01

linda

Hej

Har du läst vår bok, Robotfolket, Delavante? Vi skriver mycket om just den kvinnliga energin där. Instämmer i allt du skrivit om detta!

Instämmer också i dina frågetecken och utropstecken kring influensan och vaccinet, Carina.

Men... nu börjar det bli lite off topic här igen... Smile

Mats eller jag kommer alldeles säkert skriva krönikor om kvinnlig energi och förtrycket av den, och kanske om influensan också. Hoppas att ni har lust att skriva då igen!

Väl mött
Linda

linda

September 24. 2009 23:33

mats

Hej Carina

Och tack för din respons. "Vi uppför oss ofta som de tre aporna: ser inget, hör inget, vet inget " vilket säger det mesta! Instämmer i allt du skriver.

Zeitgeist är för övrigt en film som har förmågan att beröra många. Missa inte heller dess fortsättning Zeitgeist Addendum. http://www.youtube.com/watch?v=5r6-o1lpJHU

Ha det
Mats

mats

September 25. 2009 08:45

Carina

Hej igen

Nu är jag lite out of topic igen, men vad betyder egentlgen orden
Zeitgeist och addendum?

Carina

Carina

September 25. 2009 08:55

linda

Zeitgeist = tidsanda.

Addendum vet jag inte vad det betyder men det går säkert att kolla på nätet.

linda

September 25. 2009 09:12

Delavante

Hej Linda! Har inte läst Robotfolket än men planerar att beställa 2 ex av den. En till mig själv och en att ge bort i julklapp. Angående svininfluensan så har jag skrivit om den i en artiel som heter "Vad du inte visste om svininfluensan." Appropå Carinas fråga så betyder addendum tillägg. Används ofta för att beteckna ytterligare text/dokument till en publikation.

Delavante

September 25. 2009 11:39

linda

Ah såklart att det betyder ja. Smile Nu när jag vet känns det som att jag borde vetat det. HaHa.

Roligt att du vill läsa boken! Tror att du kommer finna en del däri som passar dig.

linda

September 25. 2009 13:40

Delavante

"Roligt att du vill läsa boken! Tror att du kommer finna en del däri som passar dig." Helt säkert, jag har vigt en stor del av mitt liv till att försöka sätta mig in i vad som skett/sker bakom kulisserna och varför världen är i ett sådant bedrövligt tilltånd. Mycket av det har jag försökt sammanfatta och föra ut till folk i över 50 artiklar på bl.a sourze och det har glädjande nog visat sig att allt fler människor börjar kvickna till över att någonting är väldigt "skumt" och är öppna för information bara man levererar den tillräckligt tydligt.

Delavante

September 26. 2009 11:35

Lisbeth

Hej!
Vädigt bra och läsvärt. Instämmer i det mesta.
"Nakna robotar var en vi ser" Fast tittar vi bara utåt så riskerar vi att missa oss själva? Ser vi våra egna robotfunktioner lika väl som andras? Det är lätt att se andras identifieringar. Problemet är väl snarare att vi inte ser våra egna? Alltså nakna robotar och vi ser inte...

Som du skriver Linda integritet har många innebörder. Inom biologin t.ex. varje cells integritet.

mvh
Lisbeth

Lisbeth

September 26. 2009 16:31

mats

Hej Lisbeth

Och visst är det lätt att människor missar sig själva, det gäller för alla allmänna iakttagelser som förmedlas. Förhoppningsvis så kommer några på sig när de läser en sån här krönika. Tidigare kommentarer visar ju faktiskt att det kan vara så.

Och som du är inne på så gäller vikten av integritet i alla slags sammanhang. Var sak som behöver växa till sig, behöver få en tid att gro utan att behöva beblandas med omvärldens "energier".

Mats

mats

September 28. 2009 09:22

Lisbeth

Det krävs stor ödmjukhet för att som Carina säga "Tack för att du torkade av detta fönster för mig".

Det är integritet. Hur ofta reagerar vi inte med att vägra lyssna? Tack Carina!  

mvh Lisbeth

Lisbeth

October 9. 2009 22:07

Comitis

Intressanta tankar! Det här är definitivt en indikation på att det finns vettigt folk i Sverige. Tack o lov.

/
En från Dagisgenerationen som inte gillar dagisgenerationen

Comitis

October 9. 2009 23:16

linda

Tack!

Det är väl för väl att det finns tänkande rebeller även bland dagisfolket. Wink

Skämt åt sido, klart det gör det! Än har eliten inte lyckats kväva alla helt.

linda

October 12. 2009 23:27

Peter

Frihet är slaveri.

Peter

Add comment


(Will show your Gravatar icon)

  Country flag

biuquote
  • Comment
  • Preview
Loading



Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper