Av Mats Sederholm
En plågsam historia. Ja något annat kan man inte kalla klimatkonferensen i Köpenhamn. Jag tillhör dock inte de som gått och hoppats på nån överenskommelse av flera skäl.
Eftersom jag långt ifrån är övertygad om att det är mänskligheten som skapar uppvärmningen så har hela konferensen varit en underordnad fråga. Men det viktigaste skälet för mina låga förväntningar är det faktum att världen inte är redo för överenskommelser.
Mänskligheten saknar den sociala/andliga mognad som krävs. Normsystemen som härskar på denna planet gör det inte möjligt. Girighet, stålar, makt och den envisa tron på konkurrens sätter stopp. Tron på herrar i kostym, tron på att våra folkvalda kan skapa en verklig förändring, tron på att strategier, prat och tankar är viktigare än hjärta är den drömvärld som människor lever i. All denna tro borde fått sig en riktig knäck nu, människor borde vakna till, men icke. Mänskligheten lever i rädsla och då törs man inte utmana, då törs man inte vakna. Och som en f.d. duktig bloggare en gång sa:
”Man kan inte väcka människor som låtsas sova.”
För allt detta är enbart människors eget fel. Människor väljer att ha kvar de gamla värderingarna, de vill inte riskera sina patetiska och materiella komfortzoner . De fortsätter att rösta på partier som upprätthåller normsystemen, de tror på vad media skriver, de pekar åt medmänniskor som vågar utmana dårskapen. De håller de krafter som dirigerar världen vid liv utan att förstå det. Människor har kapacitet att skapa en helt annan värld och en helt annan medvetenhet om miljön men är planterade inuti ett system vars ramar alldeles för få törs utmana. Det är sorgligt att se alla dessa gröna aktivister som tror på vår världs grundsystem, det är tragiskt att läsa människors uppgivna tankar. Man blir förbannad när man läser media eller när man lyssnar på våra politiker och den politiska bloggvärlden. De skyller på enstaka länder, världsledare eller på ideologier. Det är frusterande när ingen törs se de verkliga hindren, fast så många vill väl.
Tyvärr riskerar detta mänskliga misslyckande till klimatkonferens att utnyttjas. Det borde leda till ett djupt ifrågasättande av våra normsystem, sådant som bl.a. leder till de ständiga tvisterna mellan rika och fattiga länder, men riskerar istället att bli till ett verktyg för de som önskar ett starkare kontrollsamhälle, för de som önskar en hårdare global kontroll och ett kontrollerat världsstyre. Det riskerar att gynna de korta perspektiven, det riskerar att ge ännu mer näring åt regler och begränsningar, det ger mandat åt ännu fler hökar och en omänskligare värld.
En annan värld är möjlig.
Och det är bara att hoppas på att inte alltför mycket skada sker innan vi insett detta.
Julen är över oss med sitt eviga mörker och med kyla. En perfekt tid för stillhet och eftertanke.
God jul och gott nytt år alla läsare från oss på Klar Sikt.
Debattlänkar: DN Aftonbladet SvD DN
deaec6cd-86fd-47b8-aa5c-5b2af9dead0f|2|5.0
Tags:
Categories:
Krönikor av Mats |
Miljön