SHOW ONLY CHRONICLES WRITTEN IN ENGLISH

Rädslan, makten och Åkessons skattkista


Av Mats Sederholm

Ett parti med, som det så populärt omnämns i politiken och media, "rötter i nynazism" har avancerat till första klungan i Tour De Suede. Loppet om det politiska inflytandet i Sverige.

Jag försöker hålla mig lugn när det gäller politik på jobbet, men fick ett mini-utbrott när jag läste den första undersökningen som sa att SD nu var Sveriges största parti. Chill-musiken från hörlurarna som ackompanjerar arbetsflowet med minimalistiska stämningar från Maldiverna eller Dubai, sprack som en glasruta när rubrikerna om SD:s framgångar dök upp.

Det man kunde förutsäga för några år sedan är på väg att förverkligas. En röra av politiker och media- och kulturskribenter har gjort det möjligt.

Högerpolitiker och högermedia har börjat flörta med SD vilket var lika väntat som att dag kommer efter natt. En naturlag på något sätt. Moral och hjärta är ju knappast borgarnas ledstjärna. De vill ha makt och inflytande och just nu är det Åkesson som sitter på en rejäl kista "opinionspengar". Från riksdagskorridoren hörs en borgerlig politiker när han stöter på Åkesson: "Tjena Jimmie, är det inte på tiden att vi snackas vid lite, kanske en lunch, jag kan absolut tänka mig lite enkel svensk husmanskost."

Vänsterpolitiker och vänsterskribenter kör med political "propaganda by fear” som exempelvis Maria-Pia Boethius i ETC:s ledare förra helgen där hon, i kommentarerna till SD:s nedlåtande kampanj i Stockholms tunnelbanor, förvandlat sig själv till riddare och beskyddare av den heliga graal.  Det är bara hon och vänstern som kan stoppa de här nazisterna för snart är de över oss, alla medel måste därför vara tillåtna. Nyanserade diskussioner om yttrandefrihet får vi ta en annan gång.  Yttrandefrihet och demokrati får komma i andra hand, i hat och krig är tydligen alla medel tillåtna.

Redan där borde ett alarm gå, men icke.

De kör vidare med normaliseringsspåret. Ni vet, de är rädda för att SD och invandrarfientligheten ska accepteras och normaliseras.

Att några miljoner svenska väljare redan tagit till sig SD och sympatiserar med deras åsikter och alltså för länge sen normaliserat det har ännu inte gått upp för cykloperna, för att välja författaren Knausgards pricksäkra formulering.

”Vadå, ska folket räknas in i vad som är normalt också? Men, det är ju vi journalister, kulturskribenter och politiker från vänster som bär på det slutliga avgörandet, det är vår koncensus som är riktig, det är ju vår uppgift att sätta den etiska ordningen i samhället. Att trashen sitter och grillar fläskkarré, dricker lådvin och klagar på invandrare i semestertider på campingplatserna är icke-åsikter”.

Gammelradikaler förnekar sig aldrig.

En stank av elitism, moralisk förmätenhet och makt sprider sig allt snabbare i etablissemangens läger och det går undan.  Du är kapitalet de alla vill kontrollera och normalisera. Allt medan SD snart kan sätta på sig den rosa ledartröjan i Tour De Suede, eller Sverigeloppet om SD får bestämma. De andra väljer att låtsas som om SD inte är med i tävlingen. Jimmie Åkesson kan se fram emot en kommande statsministerpost. Några IKEA mord till och en kommande justitieminister Björn Söder lär föreslå fotbojor på varenda invandrare.

Och på tal om ingenting, kan någon bara köra ut Anders Björk från SvT:s fredagsmorgonsoffa och iväg till det nya politiska museet (ännu bara i tanken) efter kommentarer som att ”feminister är lika med socialister, DET ÄR PROBLEMET”. I Björks patriarkala mörkblåa hörn så är snart halva mänskligheten socialister.

Det är rädslan och makten som styr när sådana som Anders Björk och Maria-Pia Boethius kommer till tals. Men vi ska inte ha mer rädsla, vi ska ha mod och fritänkande.

Finns det fler än mig som ser fram emot det nya politiska museet, som tids nog kommer att byggas efter "revolutionen" för att påminna oss om att ”aldrig mer”? I framtiden kanske man får gå där med något barnbarn och stanna upp vid en monter där Woolodarski (jo jag vet att jag klagar på honom alldeles för ofta, han säger faktiskt en del bra saker också) gjord i vax sitter i samma tv-soffa och är slående överens med Anders Björk med sitt moderata översittarleende, överens om att vi måste dra in på sommarloven (jodå, så lät det senast i fredags morse) och fylla på fritids med ännu fler barn.

”Men morfar, varför var man så elak mot barnen på den tiden?”
”Nja man tyckte att ni skulle passa in i maskinen, den där som fick hjulen i samhället att snurra”.
”Men fanns det ingen som var snäll, någon sån där politiker som tänkte på barnen och blev arg?”
”Nej, man bara tänkte att så många som möjligt måste göra sitt för maskinens skull".
”Men de som jobbade blev ju sjuka, trötta och ledsna av alla de där jobben och ville ju egentligen inte jobba. Varför gjorde dom det ändå?”
”De trodde på sina ledare och var dumma mot de som opponerade sig, det har alltid gått till så. ”
”De som gjorde tidningarna då på den tiden, fanns det ingen där som ville barnen väl?”
”Nej dom var också anställda av maskinen".
”Vad hände med maskinen sen då?"
"Den rostade och slutade fungera eftersom människor slutade göra som maskinen ville"


2015-08-25

Missa inte Johan Cronemans (DN) träffande icebreaker till artikel om media och SD

Tags:
Categories: Krönikor av Mats | Politik

1 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Comments

November 12. 2015 10:45

Josef Boberg

Apropå - "Moral och hjärta är ju knappast borgarnas ledstjärna." - så är det nog åt hållet detsamma för alla riksdagspartierna - som jag och flera med mig ser det www.aftonbladet.se/.../article7712742.ab

Josef Boberg

Add comment


(Will show your Gravatar icon)

  Country flag

biuquote
  • Comment
  • Preview
Loading



Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper